10 september 2008

The End of the Line

Jag vet att det är fult att ladda ner. Jag vet att jag borde kunna hålla mig men jag är inte bättre människa än så här. Jag menar om din drömpartner frågar dig om du vill ligga flera gånger om dagen hela veckan så tror jag inte du svarar, "Nej jag är nöjd. Vi väntar tills torsdag nästa vecka. Det känns mer rätt då". Adam och Eva åt ju äpplet trots att ormjäveln sa att det var fel och nu snackar vi en skruttig frukt. Jag lovar att både Adam och Eva ätit ormen om de fått lyssna på Death Magnetic i förtid i stället. Skivan är ju så jävla bra. Metro gav den en trea idag med motivationen, "Det är en helt ok skiva men ganska tråkig", jag tänkte mest "Du är en helt ok recensent men ganska dum i huvet". Fast såhär i efterhand tänker jag mest att karln är en jävla idiot som ska ha sparken. Fattar man inte storheten i Death Magnetic borde man sluta recensera skivor, eller börja jobba på Aftonbladet. Hur som helst. Jag råkade tappa focus på det jag skulle skriva om. Jag är inne på dagens andra varv och är i den där underbara fasen då jag hittar nya saker i låtarna. Ni vet, den där perioden då man ena dagen tycker låt A är bäst och nästa dag hittar man nått i låt B som gör den till skivans kung. Igår dominerades Death Magnetic av Cyanide men idag på bussen klickade det till rejält mellan mig och The End of the Line. Inledningen på låten är nog bland det tyngsta Metalliga åstadkommit. Vi snackar alltså "New Song" rakt av. Att resten av låten är monstruöst bra (Fan ta svenska språket, jag börjar få slut på beskrivande ord här) är ju inte helt fel heller, om jag tillåts underdriva.

Nej ni har helt enkelt en jävligt bra helg framför er. Erik! Du kommer bli helt knäckt av det här. Jag är rädd att det är för stort för dig att greppa i början. Du kommer bryta ihop av lycka och sedan komma igen, mer 'Talliganörd än tidigare och det är gott!

Hooked into this deceiver
Need more and more
Into the endless fever
Need more and more
New consequence machine
Burned through all your gasoline
Asylum overtime, never mind
You've reached the end of the line

The Mighty Hett har lika gärna kunnat prata om Death Magnetic. Det är min drog och James, den store James har aldrig, ALDRIG låtit bättre. Helvette. Nu måste jag gå och bryta ihop lite mer. I've reached the end of the line!

3 kommentarer:

  1. .. det hjälper ju inte heller att alla jävlar peppar skivjäveln hit och dit. Jag har tappat all jävla koncentrationsförmåga nu och det är alldeles för länge kvar innan jag får höra skivan. Faaan...
    Jag sitter och försöker skriva ihop en presentation som jag ska hålla i eftermiddag men det enda jag tänker på är den där jävla James och bandet han spelar i. Faaan...

    SvaraRadera
  2. Jag har inte tagit av mig hörlurarna sen de åkta på kl sju i morse. Det går inte!

    SvaraRadera
  3. Hehe, älskar det målande beskrivningarna i det här inlägget. Speciellt;

    "Jag lovar att både Adam och Eva ätit ormen om de fått lyssna på Death Magnetic i förtid i stället"

    och

    "Du är en helt ok recensent men ganska dum i huvet".

    Keep up the good work!

    SvaraRadera