Har ägnat kvällen till att lyssna på Rolling Stones. A Bigger Bang är helt fantastiskt. Jag får kalla kårar och vill sätta mig i ett kallt, mörk, tomt rum och gråta.
Det finns ju så galet många band jag har kvar att lyssna på innan jag lämnar detta jordeliv. Ska jag hinna med allt jag vill lyssna på måste jag verkligen lägga in en överväxel. Jag planerar inte att dö för än om typ 60-70 år, men det finns så pass mycket vill lyssna på och jag upptäcker ungefär 3-4 band i veckan som eventuellt skulle vara värdiga att lyssna på. Nästa projekt ska seriöst bli Neil Young. Vad har karln typ inte gjort? Det blir av.
Senast igår fick jag en update av Patrik om vad Danny L och även Josh F är inblandade i: Black Light Burns
Kolla in det Erik! Danny är med i matchen. Men var fan är Charlie?! Jag vet inte hurvida Jerome fortfarande håller på med sitt smått diffusa soloprojekt NearLY. Snyggare än det mest på denna jord än han dock fortfarande.
Det jag iaf vill komma fram till att jag tycker att Keith Richards är fantastisk. Han verkar mer nära döden än Ozzy jämt och ständigt, men gör med sådan grace. Blev mycket förvånad och glad när ärorika Louis Vuitton och chefsdesigner Marc Jacobs lät Richards vara modell för märket spring -08. Resultatet? Smutsigt, döende och så där rockperfekt. Gränsbrytande. Jag faller för det. Nu ska jag se Nip/Tuck. Tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar