Språkpolisen Erik

Hej och välkommen till en snabbkurs i svenska. Mitt syfte med detta inlägg är inte att jävlas med er som känner er träffade, mitt syfte är att hjälpa er att bli bättre svenska medborgare genom att skriva på ett korrekt sätt. Då blir ni bättre accepterade när ni är ute i samhället och ni uppfattas som bättre människor. Mitt syfte är också att göra denna blogg bättre genom att om vi alla skriver på samma sätt så ser helt enkelt bloggen snyggare ut på alla sätt. Så ta inte illa upp, ni vet att jag inte är en ond man. Det är bara min naturliga instinkt som tvingar mig att ibland agera. Jag har helt enkelt svårt att hålla käft och acceptera saker när jag vet innerst inne att det är fel.

Sen tidigare har ju jag tillsammans med min kompanjon Kriz hackat på er som tidigare skrev särskrivningar. Det var först och främst på den tid då alla fortfarande körde med ICQ och det slutade med att ingen knappt ville skriva med oss eftersom de var rädd att skriva en särskrivning och bli påhoppade. Men med tiden har dessa personer insett att vi bara ville hjälpa dom och de är numera glada att vi ryckte in. Jag bråkade också mycket med en arbetskollega om hans idiotiska särskrivningar, vi var riktigt riktigt irriterade på varandra ett tag, men nu har han faktiskt tackat mig och har sagt att han tyckte det var jättebra av mig att jag hjälpte honom. Det ser inte bra ut när man t e x skriver ett avtal på 15 000 och det är fullt med särskrivningar.

Men särskrivningar kan vi lämna så länge och koncentrera oss på annat. Jag hittade en förträfflig och lättförstådd text på sprakvardarna.se på hur man gör styckeindelning. Istället för att skriva en egen så copy-pastar jag därför in denna förklarande text nedan. Jag har FET-markerat sådant som är viktigt.

”Indrag eller blankrad?
Hur markerar man nytt stycke? Ska det vara blankrad eller indrag? Eller kan man markera nytt stycke genom att bara börja på en ny rad? Det är frågor som ofta ställs på skrivkurser.

Enligt svenska skrivregler kan styckeindelning göras på två sätt, antingen genom indrag eller blankrad. Indrag innebär att man börjar det nya stycket en bit in på raden. Tomrummet som då uppstår bör enligt typografiska regler bilda en fyrkant. Blankrad innebär att man lämnar en tom rad mellan det föregående och det efterföljande stycket.

Indrag är det vanliga i tryckta texter, till exempel böcker och tidningar, medan blankrad används i kontorsdokument, till exempel formella brev. Ibland är valet fritt mellan indrag och blankrad. Det gäller många texter som skrivs på ordbehandlare och som det inte finns några mallar för.

Om man tvekar inför valet mellan blankrad och indrag, till exempel när man skriver en rapport, kan det vara enklare att välja blankrad. Väljer man indrag måste man nämligen komma ihåg att inte göra indrag under rubriker och tabeller utan låta texten gå ända ut i vänsterkanten. Blankrad rekommenderas också för texter som skrivs för webben. Då är det extra viktigt att det finns mycket luft i texten.

Undvik halvstycken. Vissa skribenter använder ett tredje sätt att markera nytt stycke, vilket dock inte rekommenderas av språkvårdare. De låter det nya stycket börja på en ny rad men utan blankrad eller indrag. Sådana s.k. halvstycken gör att texten blir grötig och det blir svårt att uppfatta när ett nytt stycke börjar. Ett tomt radslut kan ju också uppstå när ett långt sammansatt ord inte avstavas utan flyttas ned till nästa rad.

Anledningen till att halvstycken förekommer kan vara att den som skriver tycker att det blir ett för stort avbrott i texten med blankrad och därför vill ha en mindre betonad markering. Skribenten vill tala om att här börjar någonting nytt men inte tillräckligt nytt för att en blankrad ska vara motiverad. I detta fall kan det vara befogat att se över dispositionen och kanske ändra på den så att det blir ett tydligt stycke.

En text utan styckeindelning kan få den mest rutinerade läsare att tappa sugen. Det har alltså en psykologisk betydelse att man delar in texten i stycken. Men det är inte det enda skälet. Genom styckeindelning hjälper vi läsaren att se vad som hör ihop och hur texten är uppbyggd. Det blir lättare att ta till sig innehållet och att smälta det.”


Övriga tips:

Anpassa rubriken! När man skriver ett inlägg bör man anpassa rubriken till innehållet. Jag tog upp detta redan i januari 2007 och väljer därför att kopiera in det igen:

” Fan vad ni bloggar era jävlar! Jääävligt jävligt bra. Fan fan! Svordomar svordomar. Det är kung kung. Men vet ni vad ni är kassa på? Vet ni det? Jo, det är att skriva en lämplig rubrik till era inlägg. Rubriken måste behandla innehållet på inlägget för annars är det som värdelöst när man tittar i arkivet och läser följande rubriker: ”YEAH”, ” Mest bara lite babbel..”, ”Testing”, ”HEJ!”, ”Länge sen..” osv.. Alltså - bättre rubriker och arkivet blir värdefullare.”

Sen ska man inte ens behöva ta upp sådana självklara saker som att man har stor bokstav när en ny mening börjar osv. Använd er av Word om ni inte klarar av detta.

Puss & Kram!