Whitesnake live på Hovet 16 december 2008

Mina svärföräldrar var nere på besök i Stockholm för att hälsa på och se sina gamla husgudar Whitesnake. Och självklart hängde jag på. Jag skulle nog aldrig gå och se Whitesnake annars och det är ändå tufft att se Coverdale live innan han ramlar ihop. Så resonerade jag och inför konserten hårdpluggade jag Whitesnake intensivt för att vara så a jour som möjligt med låtarna. Det hjälper för om man kan låtarna så brukar man uppskatta konserten mer också.

Det börjar bra med inledningsspåret Best Years från senaste plattan. Den gillar jag. Tungt gung och feta gitarrer och ljudet på Hovet imponerar. Jag är dock ovan att se denna typ av hårdrock live. Whitesnake har ett betydligt flashigare och 80-talstypiskt sound än.. låt säga Slayer. I övrigt var scenen klassisk på alla sätt och bandet är kompetent och är fina nyschamponerade pojkar med långt hår och visar bröst.

Men självklart är det ju David Coverdale som är Whitesnake. Och det är kul att se en gammal legend. Men lite på gott och ont. Gubben har hunnit fylla 68 bast och hans röst är inte alls längre imponerande. Han fuskar genom att använda effekter på micken och när han ska ta de höga tonerna sjunger han en halvmeter ifrån den. Sedan är han lite Ozzy-lik också och stapplar omkring lite framåtböjt på scenen. Den riktiga gubblooken nästa. Men samtidigt vill jag inte kasta skit på honom. Han har varit med i stort sett sedan hårdrocken uppfanns och han är kung när han kör sina (som jag har förstått patenterade) onaniposer med mikrofonstativet. Och då och då stönar han till, ungefär som att symbolisera en liten orgasm. Spana in det de första sekunderna i klippet nedan som är från denna konsert. Så gör han minst två ggr varje låt, det är kung!



Jag lade också märke till något roligt och det är att minst hälften (tror jag) av låtarna som de spelade innehåller ordet Love i titeln. Men det är ju i dessa låtar Whitesnake har sina största hits också; Fool For Your Loving, Is This Love, Love Ain’t No Stranger osv. Nädu HIM, Whitesnake är riktig Love Metal!
Jag är inte världens största fan av Whitesnake och det är inte en typ av hårdrock som tilltalar mig men visst var det häftigt att höra alla hitsen live. Still Of The Night är faktiskt en riktigt bra låt. Och allsången under Here I Go Again var mäktig.

Men jag spar det bästa (?) till sist. Mitt i konserten så är det då dags att bränna av några solon i sann 80-talsanda. Och detta är nog det sämsta men samtidigt det bästa jag har sett på länge. Gitarristerna börjar. Den ena killen spelar en stund och sen tar den andra över. Och så turas de om i femton jävla minuter. Det är ingen finnes, bara ren teknik – total gitarronani. Det känns 100 % improviserat och det tjuter högt och ljudligt. Folk försöker uppskatta det en stund men börjar sen vända sig omkring och titta på annat och till sist ser många irriterade ut. Jag skrattar för mig själv. Gitarrsolon är kung! Efter allt detta så kör de en låt och sen blir det dags för ett långt tråkigt trumsolo utan egentligen finess. Nä, solon känns väldigt väldigt 1984.

Jag googlade lite för att hitta kommentarer kring denna konsert och hittade några roliga på en blogg. Se nedan.

Om Coverdales mikrofonrunkande:

” Det är ändå ingen som tror att farbrorn har en såndär grej i brallorna och
definitivt ingen som blir imponerad. (hoppas jag?)”

Om gitarrsolot:

"Alltså, i säkert en kvart fick vi, vare sig vi ville eller inte, se två
gitarrister turas om att onanera med var sin gitarr för att efter vad som kändes
som en evighet avsluta med att stå tätt, tätt intill varandra med sitt
gnuggande. Hallå? Är det någon förutom huvudpersonerna som har något som helst
intresse av det? Först spekulerade jag i att sångaren skulle byta kläder och att
de liksom fyllde ut tiden lite, Josh gissade på att han skulle dra över lämplig
groupie i kulisserna och så här i efterhand verkar det nästan troligast med
tanke på att sångaren inte bytte några kläder."

Om vem som får ligga mest i ett band:

”Jag misstänker att det är gitarristerna som får knulla mest förutom sångaren i
ett band. De som knullar minst är nog basisten och han som spelar keyboard.”

I fallet med Whitesnake så tror jag att denna bloggare har fel ty jag tror att basisten får ligga mest. Han hade tajtast skinnbrallor och hade långt fint hår och kändes lite feminin. Eller vad tror ni? Uriah Duffy är hans namn.