Slaget om Västsverige VI

Då Erik skrev ner ett hockeyrelaterat inlägg får jag ta och göra det samma. Jag inleder lite på samma sätt. Det är dags att vakna nu! Eller snarare, det VAR dags att vakna. Det var dags för Färjestads BK att vakna och framförallt dags för en av sveriges genom tiderna bästa spelare att vakna. Jörgen Jönsson! 0-2 efter 35 sekunder mot Fäskeborgs stålthet Frööööööööööööölundaaaaaaaaaa (De säger så nere i detta kollektivboende för efterblivna fiskare vi känner som Göteborg) och 0-3 efter en period där laget spelat sin sämsta hockey jag kan minnas gjorde mig klart orolig. Även om det var Ahonen mot FBK i resterande 40 minuterna så berodde det säkert på att Frölunda slagit av på tempot lite. Hur skulle det se ut i LLA? Men väl där så vaknade han. Som han vaknade! 2 mål och majestätiskt spel på ett sådant sätt bara JJ kan och när han stryckte till Kalio så det small i hela arenan 1 minut från slutet så njöt jag som om jag sett självaste James (eller ja, nästan).

Hockey mellan dessa två lag är alltid intensivt, chansrikt och hett. Man har slagits i slutspel fem gånger tidigare, varav tre möten varit i en finalserie. Alla är förbannade på alla och media hakar mer än gärna på (Öhh Tjockis! Din tjocka jävla tattare! Någon?). Är det inte spelare som nitar spelare från båset så är det ledare som tycker sig tvingas tilldela vissa av sina spelare så kallade "polisroller". Underbart är bara förnamnet. Elitseriehockey och slutspelshockey är ett knark och jag tänker fan inte lägga in mig på rehab! Jag ska förhoppningsvis knarka i ett antal veckor till. Förhoppningsvis tar sig FBK vidare från den här kvartsfinalen via de förmodade sex,sju matcher som kommer spelas mellan lagen.

Trist att det går kuken för MoDo. Däremot är jag helt säker på vad ni saknar. Ni saknar en sån här:

Ett stycke ren jävla råstyrka. Ett stycke Jonas Frögren! Det är så vackert och det är exakt vad modo just nu saknar.