03 november 2008

Lite ‘Tallica-funderingar


James Hetfield uttalar sig om hur det skulle vara att bli invalda till Rock and Roll Hall of Fame till våren (de är ju nominerade och lär med största sannolikhet vinna… antar jag). Kravet för att bli invald i detta finrum är att man ska ha spelat in skivor i 25 år och inte hur länge man har existerat, och Hetfield menar därför att Jason självfallet ska få gå upp på altaret med dom men inte Dave Mustaine. Ja, det är väl ganska självklart antar jag men det är kul att Mustaine får lite skit över sig ännu en gång och lär uttala sig via Blabbern igen om hur mycket han hatar Lars & James. Men det som jag tycker är intressant är just att Jason, ifall de bli invalda, ska ”återförenas” med sina gamla bandmedlemmar. Jag får en kick av tanken att se Jason och James på samma bild igen, de två snubbarna var de som höll ihop bandet live på 90-talet och samtidigt var det var ju uppenbarligen James som fick Jason att hoppa av bandet. Samtidigt hade nog inte avhoppet hänt om James vore den James han är idag. Men frågan är hur mycket kontakt Jason har med Metallica nuförtiden. Som jag har förstått det så är det ingen kontakt överhuvudtaget vilket är lite märkligt ändå. Den enda bilden som jag har sett med Jason och Metallica efter att Jason hoppade av är en bild som publicerades av SO WHAT med Jason och Kirk och med Kirks tillhörande bildtext ”my brother” eller liknande. Men det var längesen nu.

Dock finns det en snubbe som heter Steve Wiig som några av er säkert känner till; han är Lars Ulrichs personliga assistent och en av hans närmaste vänner. Han har hängt med rätt länge nu och det som gör han extra intressant i detta fall är att han också är en musiker (skådis också faktiskt, spana in honom i Into the Wild) och spelar bl a trummor i bandet Papa Wheelie där en viss Jason spelar gitarr och sjunger. Vad vill jag säga med detta då? Jo, att pga Steve så snackas det en del om Jason i Metallica. Lars är en nyfiken jävel och lär ha frågat en del om vad Jason gör nuförtiden osv. Fan, jag vill helt enkelt höra lite mer snack om Jason. Jag vill att Jason ska dra på ett Metallica-gig och hänga lite backstage och kramas lite och uttala sig lite om dagens Metallica osv. Och ja, en liten del av mig vill att Jason ska komma tillbaka till bandet också, även om det vore en omöjlighet. Men man kan inte förneka att man saknar vissa av Jasons egenskaper; hans energi, headbangande, sång (!) och hans mer allvarligare framtoning i jämförelse med Rob.


Mr Wiig, torkar arslet på Ulrich & lirar trummor med Jason.

6 kommentarer:

  1. Jason är kung, även Dave. Burton är legend.

    SvaraRadera
  2. Han har ju inte direkt varit med något mycket än. Skulle vara orättvist, för egen del, att försöka formulera något tyckande vad gällande honom.

    SvaraRadera
  3. ...det vill säga i Metallica. Å andra sidan så är jag ju inte speciellt kåt i deras nyare alster så jag kanske ska låta bli att säga någonting om honom, om än att han inte direkt lär tillföra något, förutom just live.

    SvaraRadera
  4. Rob är ju bara en middleman, där för att säga yes eller no till James och Lars. Han är helt okej, förutom dom där shortsen och sättet han spelar introt till Bells, UTAN E-strängen efter de ljusa tonerna. Kan inte lyssna på Bells live bara för det nu.

    Anyway, att se Jason stå på samma scen som James, Lars och Kirk ... jag vet att jag kommer få en tår i ögat.

    Vill man ha den ultimata Jasonkicken är det bara lyssna på Creeping Death, Moskva, 28 Sept 1991. Ingen annan människa har skrikit MOTHERFUCKER med samma intensitet som Jason gör i den låten. Gaaah.

    SvaraRadera
  5. Den där Creeping Death-versionen är i sanning en klassiker. jag hade med den i fem-i-topp på musiken i sexan. Dvs, fem deltagare hade en låt var. Jag kom tvåa (efter 2 Unlimited tror jag) men var mest förbannad över att musikfröken spelade jättelågt och bröt precis när Die Die-partiet skulle börja.

    SvaraRadera