13 december 2009

För att lyckas i NHL krävs det en MODOit!

Vad har Tony Mårtensson, Johan Davidsson och Jörgen Jönsson gemensamt? Jo, de är eller har varit giganter i Elitserien men de har också alla tre floppat i NHL. De har kämpat någon säsong och fått kämpa i AHL och sedan har de lipat och längtat efter mamma. Och flyttat hem. Lyckas man inte i NHL, där de bästa möter de bästa, så kan aldrig någon av dessa herrar nämnas bland Sveriges bästa genom tiderna. Det finns fler exempel på etablerade namn i Elitserien som också har haft en patetisk karriär ”over there” men ovan nämnda trio tycker jag är tre ytterst bra exempel.

En säsong som denna på hemmaplan där Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna och Sveriges bästa sniper genom tiderna gör comeback i sitt hjärtas klubb och spelar gratis kan det vara lätt att missa vad som händer i NHL. Det har alltid snackats om MODOs 70-talister men i dagsläget är det MODOs 80-talister (och en 90-talist!) som är suveräna i världens bästa hockeyliga:

3. Victor Hedman. Född 90 (två veckor ifrån att vara 91:a) och tog en plats direkt i Tampa Bay Lightning där han med sina två meter och 100+ kg får mest speltid och är en av lagets absolut bästa backar. Han kommer att bli en av våra största backar genom tiderna. Synd att Tampa inte låter honom spela JVM.

2. Tobias Enström. Tog SM-guld med MODO 2007 och är sedan backkung i Atlanta. I dagsläget är han poängbäst bland de svenska backarna i NHL och blir bättre och bättre för varje säsong.

1. Henrik Sedin (Daniel Sedin). Visst är det svårt att nämna den ena utan att nämnda den andra. I normala fall gör de nästan exakt lika många poäng men när brorsan Daniel har varit skadad så har Henrik visat att han är hur bra som helst även på egen hand. Henrik innehar just nu tredjeplatsen i NHLs poängliga och det är bara fyra poäng upp till förstaplatsen som innehas av Joe Thornton. Visst, det är en lång lång säsong men just nu är Henrik Sveriges överlägset bästa spelare och en av världens bästa. Under sig på listan har han spelare som Sidney Crosby och Alexander Ovechkin – det säger fan allt om hur bra han är. Och när han har Daniel vid sin sida igen och de får båda vara skadefria så finns det faktiskt chans att Henrik lyckas vinna poängligan. Hur vanligt är det att en svensk vinner poängligan i NHL? Det har hänt en gång förut, av en viss Peter Forsberg 2003.

8 kommentarer:

  1. Serriöst Erik. Det hade tagit dig fem minuter att läsa vad JJ lyckadets med i NHL. Nu häller du bara vatten på den kvarn som påstår att modopubliken är landets mest okunniga. ; ) Men tillåt en som har lite koll på en av svensk hockeys allra största rätta dig.

    JJ har inte spelat en match i AHL eller IHL. Han har inte heller lipat eller gett upp. Han spelade en full säsong i NHL och åkte sedan hem eftersom familjen vantrivdes så mycket att han inte tyckte de miljoner dollar de mäktiga ankorna ville kasta på honom var värd familjens olycka. När Foppa och Macke nu sätter modos situation före sin egen ekonomi gjorde JJ exakt samma sak, fast han satte familjens lycka före pengarna han hade tjänat.

    Den store JJ, den ende #21, spelade 79 matcher säsongen 1999/2000. 68 för Islanders och sedan, efter att ha blivit bortbytt, 11 för Anaheim. Islanders bytte bort JJ eftersom de misslyckats med att övertala honom att förlänga kontraktet. Anaheim hade hugg på slutspel och trodde sig kunna få Jörgen att stanna.

    Totalt blev det 12 mål och 19 assist på de 79 matcherna han spelade vilket ändå är rätt ok för en rookie. Det är exempelvis klart bättre än Svartvadets bästa säsong någonsin i NHL. Det är dubbelt upp mot vad Salle lyckades under hela sin "karriär" i NHL (han däremot grinade i pressen på daglig basis). Han var poängmässigt bättre än Henrik Sedin var under sin första säsong och gjorde tre poäng mindre än vad Daniel gjorde. Att kalla JJs enda säsong för ett misslyckande vore att kalla Sedinarnas rookiesäsonger för misslyckanden, att kalla Svartvadet för poängmässigt helt världelös och att kalla Salles "karriär" för ett skämt. Det sista skulle iof inte vara så långt från sanningen. :)

    Men har man en ungdomsverksamhet som går på knäna och ett a-lag som formodligen varit dyngsist om det inte vore för en enfotad 36-åring och en styrelseledamot så kanske man får hitta på nått för att försköna verkligenheten. Fast jag gissar ju bara här. Jag kommer inte ens ihåg hur det känns att ha sitt favoritlag utanför slutspelsplatsen. Det var ju ändå en 15-16 år sedan det hände senast. ; )

    Sen skulle nog bara ett modoöga kalla Näslund för sveriges bästa sniper genom tiderna. En viss Håkan Loob har ju lyckats med något vare sig Macke, Foppa eller någon annan svensk någonsin lyckats med. Att göra 50 mål under en och samma NHL-säsong. Och snackar vi elitserien så har Loob rätt fina rekord där med. :) Däremot är Näslund en av de allra bästa målskyttarna det här landet producerat, men han är defintivt inte den bäste.

    SvaraRadera
  2. Aaah! DÄR kom svaret som jag väntat på! Puss!

    Det spelar ingen roll om man skyller på hemlängtan, mammalängtan eller att frugan gnäller, faktum kvarstår – Jörgen Jönsson slog aldrig igenom i NHL och just därför kan han, internationellt sett, aldrig räknas bland de allra allra största. Åk till Nordamerika, till valfri hockeytokig stad, och vråla ”Jörgen Jönsson” så får du bara irriterande blickar. Ropa istället ”Markus Näslund” så får du respektah.

    Snackar man Looben och jämför blir det dock betydligt intressantare. Och jämför man med Näslund där så är smaken som baken. Håkan Loob är utan tvekan en av våra största men jag håller Näslund högre av följande anledningar:

    1.Jag är MODOit.

    2.Näslund är en yngre och modernare spelare och jag har betydligt fler NHL-minnen av honom än jag har av Loob som var NHL-kille mellan 83-89.

    3.Näslund: 1116 matcher och 869 poäng. Loob: 450 matcher och 429 poäng. Där kommer du att påpeka Loobs bättre poängsnitt men det kommer jag att försvara med att Loob åkte över som en mognare och äldre spelare än Näslund (Näslund var 20 bast och behövde två säsonger innan han kom igång, Looben var 23).

    Loobs 50-målrekord är dock imponerande…

    Att ha jämförelser med Svarten och Salle är lite dumt (nej, de hade inga imponerande NHL-karriärer) eftersom jag snackar om verkliga toppeliten i Sverige. Båda dessa MODOiter har varit framgångsrika men inte lika överlägsna i Elitserien som nämnda trio i mitt inlägg.

    Men för att återgå till vad jag verkligen ville säga med mitt inlägg: det är MODOiter som är framgångsrika i NHL just nu. Visst, MODO är inte bäst i Sverige på juniorsidan men nämn kära Färjestadare födda på 80-talet i NHL som har följande titlar just nu:
    - Kandiderar för årets rookie
    - Delad andraplats i poängligan
    - Sverige bästa back

    Rickard Wallin? andra NHL-försöket och två poäng på 24 matcher lovar inte gått. Han kommer hem efter högst en säsong till. Dessutom är han inte Färjestadare i grunden.

    Jonas Gustavsson? Ni tränade upp han till ett monster men han kan av förklariga skäl inte kallas egen produkt.

    SvaraRadera
  3. Jag har två kommentarer:

    1. Din morot var S J U år äldre när han testade NHL än när våra morötter åkte över. Han var tre år äldre än den där smalnyllade DEFENSIVSPECIALISTEN som hade ett A på bringan i Thrashers.

    2. Hur svårt var det att göra mål i NHL på den tid Loob var där? Benskydd stora som bananfodral och knappt en djävel över 1,80 att skjuta förbi. Att jämföra Loobs produktion med Mackes är att jämföra äpplen och päron eftersom det inte är samma sport som det var för 3 000 år sedan.


    Finally: Att JJ skyller på familjen bara för att han inte pallade NHL säger allt. ;)

    SvaraRadera
  4. Vad är frågan egentligen?
    Men Jörgen Jönsson är inte tillräckligt bra hockeyspelare för att lyckas i NHL på det sätt han lyckats i Elitserien. Han kunde såklart lirat i 3 line i ett av de sämre lagen och gjort det bra då han har en bra arbetsmoral. Dock saknar han helt det fysiska spelet som skulle krävas för en sådan roll. Men med rätt coach hade det funkat bra.
    Rikard Wallin är en medioker hockeyspelare. Göra dugligt med poäng i Elitserien när man spelat med det bästa laget är ingen större merit. 30-40 poäng finns det gott om spelare som kan göra. Varför Toronto signade honom antar jag har nått att göra med hur sugna de var på plocka över Monstret till sin trupp.

    Daniel och Henrik Sedin tillsammans med Viktor Hedman var ju underbarn och Modo måste gjort nått rätt som fått fram dem. Men jämföra dem med Jörgen jönsson känns ju sådär. Iaf kan man ju hoppas att FBK fansen faktiskt föstår att Sedins och Viktor Hedman är på 2-3 nivåer högre än vad Jörgen Jönsson någonsin vart på.

    Nu ska jag gå på dass. Återkommer med mera kommentarer från neutral mark om det krävs.

    SvaraRadera
  5. Rawk : "Det spelar ingen roll om man skyller på hemlängtan, mammalängtan eller att frugan gnäller, faktum kvarstår – Jörgen Jönsson slog aldrig igenom i NHL och just därför kan han, internationellt sett, aldrig räknas bland de allra allra största"

    Sluta diskutera som en öviksbo... Jag har inet skrivit att din poäng i helhet var fel alls. Du har helt rätt i att MoDo har, och har haft, spelare som gått bra i NHL. Så det behöver du inte nämna två gånger. :)

    Sen är det ju klart som korvspad att Macke är mer känd i NHL än vad JJ är eftersom han varit där mycket längre. Hade JJ's familj trivts hade han kanske stannat länge och blivit enormt framgångsrik även där. Lika framgångsik som Macke, Foppa och Sedins? Tveksamt, men han hade klassats som en riktigt bra NHL-spelare. Jag menar, kollar man på vad han lyckats med utanför NHL så borde ju till och med du förstå att NHL hade varit en smalsak att lyckas i med.

    Du missade min poäng helt. Det var inte att påstå att JJ var bättre än någon modoit egentligen utan att endast en dåre skulle påstå att han floppade. Han nöjde sig med en säsong, som poängmässigt, spelmässigt och ja... gudvetvadmässigt var mer än godkänd för en rookie. Jag tyckte att du visade prov på en oerhörd avsaknad av kunskap om (och respekt för) JJ när du slog ihop honom med de andra två du nämnt.

    Hade du nämnt Bremberg i stället för JJ så hade ditt inlägg varit klart bättre för där har du ett klockrent bevis på vad du just försöker framföra. Det är STOR skilland på att lyckas i NHL och att lyckas i sverige.

    Sen har JJ nära nog vunnit allt man kan vinna med ett svenskt landslag fast det kanske inte räknas som "internationellt" i Örnsköldsvik. Han har även lyckats med något ingen annan hockeyspelare i världshistorien lyckats med. Fast Macke har ju iof vunnit TV-pucken. ; )

    Mange: Även du missade helt min poäng. Läs motiveringen till One-eyed-Rawk så förstår du att jag mest vände mig mot okunskap än att JJ skulle vara bättre än nån annan nämd spelare. : )

    1. Helt rätt. Svartvadet gjorde riktigt bra ifrån sig i Thrashers. Inget snack om det. Sen minns vi som följde JJ i Islanders att han inte direkt matchades som lagets mest offensiva spelare heller så. Fast det spelar egentligen ingen roll. JJs enda NHL-säsong var riktigt bra. Jag nämnde Salle, Svart-som-natten-var-det och Sedins för att ge det enda ögat lite perspektiv. : )

    2. Och du tror att man tränade lika mycket, på samma sätt, hade samma utrustning, samma dommarnivå? (Man hade knappt en dommare på isen på den tiden) nu som då? Det där är ett klassiskt misstag många gör när de jämför då och nu. Hade Loob kommit fram nu hade han, med sin talang, helt klart tillhört den absoluta värlstoppen.

    Sen får man komma ihåg att klimatet var ett helt annat i NHL när Looben kom dit. Då fanns det inga som hyllade Européer. Då åke man över, och tog jobbet från Kanadensare och Amerikaner. Och Loob åkte hem klart tidigare än han egentligen behövt. Det avtal Calgary gav honom och som han tackade nej till var mångdubbelt större än nått annat han, eller nån annan svensk fått vid den tiden, men ändå bara en fis i vinden mot vad Macke lyfte ut sista året i Rangers. Hade Loob stannat hade siffrorna varit än mer imponerad. Att avsluta NHL-karriären med 85 poäng (27+58)på 79 matcher är rätt hyfsat. Fast det är ju Loob rakt av. Sluta på topp! Det fanns ju ändå inget kvar att vinna. :)

    Fast Macke ska ha mer respekt än han fått. Han har tyvärr fått leva i skuggan av Foppa och är helt klart en av de absolut vassaste målskyttar vi haft. Hade han bara lyckats bättre i landslaget hade han nog varit klart mer älskad i sverige med. Och det är grymt att han lirar i Elitserien.

    Finally: Gud gav er två ögon. Använd båda! ; )

    SvaraRadera
  6. Anonym : Om man läser vad som står i texterna så borde det framgå kanska klart (lika klart som kristaller) att ingen någonsin påstår att JJ skulle vara bättre än underbarnen Sedins och Hedman. Utan det kommentarerna handlar om är att JJ inte floppat i NHL. Utan det bra är något Erik-jag-fick-en-påle-i-ögat-av-Odysseus-Persson påstår. :)

    Sedins är grymma nu och det är sweet att de får den respekt de förtjänar nu. För man var rätt hårda med "The Sedin Sisters" första åren i Vancouver-pressen. Men ibland tar det lite tid att anpassa sig till ett nytt liv och ett nytt spel. Vem vet vad JJ presterat om han stannat några säsonger till. Han rookiesäsong pekar ju på att det hade kunnat bli nått riktigt jävla bra av det hela.

    Sen kan jag förklara varför Toronto signade Wallin och det har inget med Gustavsson att göra, men det kan jag ta en annan gång. : )

    SvaraRadera
  7. En sak till: Jag gillar Thashers och jag gillar Enström. Han är grymt viktig för laget och är ett ypperligt bevis på hur bra det kan gå när man får tid på sig att utvecklas. Trashers visste vad man hade signat och har tagit hand om Enström fantastiskt bra.

    SvaraRadera
  8. Varför signa Toronto Rikard Wallin? I want to know

    SvaraRadera