The Slip. Eller kommentaren som blev ett inlägg.

Jag tänkte först skriva mina tankar om The Slip i kommentarerna i Kriz inlägg nedan men det blev lite väl långt.

Jag har lyssnat på den här skivan runt åtta gånger nu och jag är mycket positivt inställd till dels skivan och dels till Trents enorma skaparhunger. Att Trent dessutom väljer att ge bort skiten gratis är stort. Ibland är gratis så jävla gott så man inte kan få nog av det. Tack Trent! Tack för att du står där i fronten och för alla gånger du stångat dig blodig mot den kvävande stenmur vi känner som "Skivbolagen". Men nog om det. Tillbaka till skivan. Här är mina tankar, känslor och funderingar.

Som sagt, efter åtta genomlyssningar så är jag vi det här laget riktigt förtjust i plattan. Det börjar riktigt bra direkt med "1.000.000" och "Letting You". Två låtar som har det där "Noiset" jag saknat från NIN ett tag. Det fortsätter med Diciplin som är en skum låt. Skum på så vis att den egentligen högst medelmåttig med NIN-måt mätt, men likt "Only" (som jag inte var sådär jätteförtjust i först heller) så växer den för varje gång jag hör den. Echoplex har jag inte förstått mig på ännu. Tyvärr. Den känns lite trist just nu men redan i Head Down är Trent på banan igen och släpper definitivt inte greppet om mig i varken vackra "Lights in the Sky" (Låt mig få höra den live!) eller i härligt långa och atmosfäriska "Corona Radiata". Sen kommer fullträffen. Låt nummer nio, som jag lyssnar på exakt nu och jag har gåshud på armarna. "The Four of Us Are Dying" heter spåret men är det någon här som dör så är det jag. Det här är sjukt bra. Obeskrivligt bra. Jag kan inte göra annat än att blunda och liksom driva bort. Under fyra minuter och trettiosju sekunder är jag i Trents våld. Jag kapitulerar fullständigt. Trent Reznor. Du är en gud. Efter det här så kvittar det egentligen vad som kommer sen. Demon Seed blir lite av en väckarklocka. En lysande sådan. Snap back to reality!

Trent står där i fronten. Han släpper en mycket bra skiva gratis på nätet. Vi som vill kommer pynta ut slantar för CD och Vinyl när juli står för dörren och det kommer bli några riktigt väl förvaltade dollar jag lägger ut. Det här vill jag äga på fysiskt material. Både analogt och digitalt. Efter möjligheterna att mixa Year Zero, efter multisläppet av Ghost och efter gratisskivan The Slip så känns det som Trent satt ribban för alla andra att ta sats mot. Vilka kommer gå mot strömmen och följa Trent eller tom ta det ett steg längre? Eller kommer artister fortsätta agera likt döda fiskar och flyta med dödens förgiftade flod. Förgiftad av girigheten kallad EMI, Warner Music, Virgin Records, Universal Music med mera.