Horror Escapistui

Jokerns tyska kusin, med tillhörande hårdrockstomtar.

De flesta kan nog känna igen sig i bekvämlighet av att vara anonym. Att få spela det sociala spelet utan den tunga ryggsäck av förutfattade meningar som skapas kring den egna identiteten. Att få leva sig in i en annan roll och få komma till olika uttryck som annars vore omöjligheter.

Det värsta är när man känner sig mer bekväm i denna tagna identiteten än man gör i sin vanliga (av livets alla omständigheter och variabler skapade) identitet.

Det är skrämmande.

Jesus Hetfield

Misantrophia Deluxe

Har fått lära känna en ny bekantskap. Hon har visat mig mina mörkaste sidor, på ett väldigt bra sätt. Det som hon gått igenom är inte alls unikt, och det gör att jag vill gå berserk genom hela världen med ett automatvapen och ett 'unlimited ammo'-cheat. Det som hon berättat är som taget ur den värsta mobbingfilmatisering som någonsin kan tänkas. Jan Guillous erfarenheter och litteratur räcker liksom inte till i det här fallet. Detta bekräftar bara människans svaga natur, att vi kan göra precis vad som helst och sedan gå in i en dimma av förnekelse.

"We are blind to the worlds within us, waiting to be born"

F*n i helvete att jag är dömd att vara en del av detta... varför är jag tvunget mänsklig!? Vi är monster. Vårt intellekt och förmåga till emotioner gör oss dömda till ett liv av rädsla eller av förnekelse. Vi är skapelsens stora misstag.

Björnen lever!

Enligt de rykten som flitigt flourerat på stan och internet den senaste tiden så har björnen börjat vakna igen.

Detta stöds nu sedan Musikhusets hemsida gått ut med att Solbjörn, tillsammans med Tamaraw, kommer att vara förband till Godhate den 13/12 på Musikhuset, Örnsköldsvik.

Davids bästa modetips - del 3

Dags för den tredje delen i denna underbara serie blogginlägg. Accessoarer i all ära, men om du vill se riktigt häftig och rebellisk ut så ska du gå runt med en cigg noncalant hängande ur munnen. Speciellt i dessa dagar då rökning dödar, till skillnad från det glada 20-talet då rökning gjorde underverk med din hälsa.Zacke och jag ser hård ut.

Humphrey Bogart är en mycket berömd rökare, som gjorde sig en filmkarriär på att ha en cigarett i munnen. Gitarristen Slash (Velvet Revolver, ex-Guns 'n Roses) ses ofta rökandes på pressbilder, och detta för att han haft ett sponsoravtal med en stor cigarett-tillverkare.

K.O. till KotoR?

Nu är det officiellt. Bioware jobbar på ett MMORPG till PC (exklusivt), och det är den officiella fortsättningen på 'Old Republic'-serien. Tydligen så verkar det inte bli något mer singelspelarlir i serien, vilket är ytterst tråkigt. Spelet utspelar sig 300 år efter Darth Revan's härjningar och förmodligen kommer två faktioner finnas tillgängliga, om än att man tydligen inte nödvändigtvis behöver spela som en 'force user'. Detta talar väl för fler faktioner, typ 'Czerka Corporation' och kanske någon prisjägargemenskap av något slag.

Plötsligt så känns det som att Atris inte var så dryg...
...kom tillbaka!

Bruddjefvul pt. II

Bittrare än döden är kvinnan. Ingen som gått in till henne vänder åter och hittar tillbaka till livets vägar. Se, av honung dryper en kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun. Men mot slutet blir hon bitter som malört och skarp som ett tveeggat svärd. Hennes fötter styr nedåt mot döden. Ha inte begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne inte fånga dig med sina blickar.

Se på henne... beräknande och lömsk. Trånande efter bekräftelse. Hon döljer sin rädsla med tomma ord. Sin otrygghet dövar hon med nyhetens behag, endast beundrad av dem som inte ser.

Jag finner henne falsk och opålitlig.

Mitt sinne fylls av äckel och avsky av hennes blotta närvaro. För detta hatar jag migsjälv, för såsom hon är även jag... mänsklig.

Vi som ska på Metallica!!

Tänkte att jag skulle meddela att nu har även jag fixat via min polare Alex att Cissi också kan få stå-plats på Metallica =). Så jag och Cissi har båda biljett till Metallica och dödens magnet! Det blir faktiskt första gången Cissi ser Metallica och som jag och vi har snackat om detta så ser hon fram emot detta hårdare än Metall! =) Själv är det typ vad är det 5te eller 6te gången? =) Hur var det där nu fredde? Vi redde ju ut det där sist. För jag hade sett en gång mer än dig pga Hamburg och en konsert på 1900-talet (1999 globen med knarkande bra Monster Magnet som förband).

VILKA SKA MED?!!

Å vi har ju alltid haft så jävla kul på våra Metallica-resor så jag undrar om vi ska styra upp lite före och eventuellt efter Metallica med fest alla-fefylla-med-Metallica-anda?

Så svara nu vilka som kommer och hur vi ska lägga upp detta med Metallica up our asses!

"Superkedjan förnedrade Brynäs"

... exakt så lyder rubriken till Aftonbladet-artikeln som behandlar kvällens match. Underbart.

MODO 6, Brunäs 0 - det var längesen MODO vann så överlägset. Det hände inte en enda gång förra säsongen. fy fan vad skönt det är. Och vilka jävla mål, Susse och hans norrmän dominerar fullständigt. Kul att Wargh är tillbaka också. Han har speed och energi och ser betydligt piggare ut än sopan Schnellman som gärna får vara borta ett tag till. Karol fick hålla nollan - ytterst viktigt. Brynäs är ett skitlag - ytterst viktigt. Stor vardagsunderhållning.

Men det bästa av allt, och detta måste vara historiskt, kolla in topp tre på poängligan. Prinsen av New York (kungen av Sverige) toppar följt av världens bästa norrmän. Fredde, nu är det dags att bli MODOit och sluta vara bög-lila.





Chef Skröder

VADER

Fredagens Vader-spelning blev mycket lyckad. Jag, Kristoffer, Robert och hans Luleå-kompis Fredrik startade kvällen hemma hos Kristoffer med en 'Vader Live DVD' och några kannor öl. Vi anlände till Scharinska lagom till att Vader skulle gå upp på scén. Kristoffer och jag ställde oss längst fram i mitten, jag till vänster och Kristoffer till höger om mikrofonen. När showen väl drog igång så var det ett saligt röj, och trycket lät inte vänta på sig.


Det kändes som att jag hade ett bögigt litet homo bakom mig på 120 kilo som inte riktigt förstod att man headbangar med huvudet och inte med scrotum, men han gav sig typ efter tre-fyra låtar. Mellan 'Reign Forever World' och kunglåten 'Dark Transmission' var jag tvungen att fly, tyvärr. Vad som därefter följde beskrivs bäst i recensionen som VK skrev måndagen den 27 oktober...

Hursomhelst så var det en ganska lyckad kväll.

En liten rockgåta.

Vad får du om du blandar en del ACDC och ungefär två delar norsk rock 'n' roll i form av Gluecifer? Och hur låter det? Svaret kommer på måndag.

Slayer-snutt för kommande sommar

Kung detta! Kuuung! Och jävligt komiskt att se en viss Greg Fieldman sköta spakarna. Förresten, betyder det att den kommande Slayer-plattan kommer att cp-loudness på samma sätt som DM?

Find Chuck Norris

Här kommer en liten fredags-suprise!

Entra "www.google.com" i din webbläsare

Sök efter "Find Chuck Norris"

tryck "I'm lucky"-button (Jag har tur-knappen)

Danko Jones till Sverige!

Vill bara meddela att Danko Jones kommer snart till en stad nära dig!

................STHLM 26 FEBRUARI!

Jag är defenitivt på! Tyrol var grymt sist! Men den närmaste konserten nu måste väl vara Monster Magnet den 7 November?

Utdrag från DANKO JONES newsletter:

Hi everyone! Just a short announcement.

Today, we are happy to announce the first dates of the 2009 spring euro tour.

Scandinavian Shows:
25/2, Copenhagen, Lille Vega
26/2, Stockholm, Tyrol
27/2, Sundsvall, Pipeline/Spegelsalen
10/3, Halmstad, B&B
11/3, Göteborg, Trägårn
12/3, Malmö, KB
13/3, Husqvarna, Folkets Park
14/3, Helsingborg, Tivoli

Stay tuned for more dates!

Barnprogram

Stackars barn som fick se det där. Riktigt scary. Jag blev definitivt skraj.

Fight Fire With James

http://www.youtube.com/watch?v=ZJCSJrIGviI

Gick inte att "embedda", men följ länken och kolla in James runt 03:21. 10 cm längre hår skulle gjort susen, men det där duger gott. =)

Setlist och bilder från Metallicas turnépremiär

Metallica inledde sin World Magnetic Tour igår och setlistan var ganska lik den som de spelade på de båda releasefestspelningarna i Europa. Dock så har Nothing Else Matters och Enter Sandman tillkommit och det var ju ganska väntat, Svensson-fansen ska ju få sitt också. Tufft iaf att de vågar köra fem låtar från DM. Och jag gillar som fan att de kör både Frantic och Until It Sleeps. Det bästa av allt är dock att Fight Fire With Fire lirades. Kanske kommer de att variera mellan den och Blackened. Hursomhelst blir det intressant att följa de kommande spelningarna för att se hur mycket de varierar låtarna. Frågan kvarstår dock: när i helvete ska de lägga ner Seek & Destroy som avslutningslåt? Det har pågått alldeles för länge nu.

That Was Just Your Life

The End Of The Line

Sad But True

Wherever I May Roam

One

Broken, Beat And Scarred

Cyanide

Frantic

Until It Sleeps

The Four Horsemen

The Day That Never Comes

Master Of Puppets

Fight Fire With Fire

Nothing Else Matters

Enter Sandman

- - - - - - - -

Last Caress

So What

Seek and Destroy

Bekämpa eld med eld?

Klassisk Ulrich-pose. Observera ljusrigggen i form av "coffins".

Cult Of Luna live på Debaser Medis 16 oktober 2008

När Klas Rydberg (sång) uppenbarar sig för första gången vid slutdelen i andra låten för att greppa micken skrattar plötsligt en åhörare till höger om mig till och häver ur sig ”Va faaan”. Han syftar givetvis hur stört det egentligen ser ut när det plötsligt är åtta personer på scenen och det är egentligen första gången som jag på något sätt själv också reagerat på hur många de egentligen är. Samtidigt förstår jag fullkomligt, under kvällens gång, anledningen till att de är så många.

Jag har sett Cult Of Luna ett par gånger nu och varje gång har det varit något som fattats. Missförstå mig rätt, jag älskar detta band och livespelningarna har varit mycket sevärda, men varje gång har det varit detaljer som gjort att det inte har varit en fullkomlig upplevelse:

Umeå 04 (?) Studion – min första konsert och en stor upplevelse, men bandet hade bara släppt två plattor och inte utvecklats till vad det är idag, samt så var det lite publik.

Umeå Open 05 – Äpplet på Folkets Hus är inte en bra scen, och de började lira klockan 19 (!). Och ingen Thomas.

Close-Up Festival 06 – även denna spelning alldeles för tidig, och jag var skakis och extremt bakis. Och missade pga detta (och färnes hårplattning) lite av början. Och ingen Thomas.

Umeå 08 – Idun är och förblir en dålig scen, man får ingen sammankoppling till bandet. Bandet ville lite för mycket och nådde inte hela vägen (men det var nära). Och att göra en Kent och bära vita kläder vete fan..

Femte gången gillt alltså. Och bäst hittills. När jag tänker tillbaka till de andra spelningarna har jag insett att de hela tiden har utvecklats och jobbat med att nå perfektionism under sin liveshow. Där anser jag att de är nu. Det sista steget måste ha varit att till fullo använda två trummisar. Thomas Hedlund är en helt sjukt bra trummis. Han spelar med ett sådant engagemang och inlevelse att jag egentligen hade kunnat stå hela konserten och bara titta på honom. Han spelar dynamiskt och rytmiskt och är en de mest sevärda trummisar som finns. Det är sällan man får rysningar av att kolla på en trummis (nu känns det som att jag har skrivit samma sak om en viss Haake i Meshuggah men de är ändå två helt olika typer av trummisar och därmed två helt olika upplevelser). Den balans som finns mellan Thomas och Magnus Lindberg (andra trummisen) är perfekt. Det är inte klassiskt vi-spelar-exakt-likadant-och-det-är-skittungt-spelande. Istället varierar de hela tiden.En kör kompet, den andra spelar olika typer av slagverk. Och de byter av varandra. Och sen, i de där riktigt tunga partierna, så lirar båda två. Och då blir det tyngre än någonsin.

Jag kopplar tillbaka till antalet medlemmar. Enda motsvarigheten jag kan tänka på inom metalvärlden är Slipknot, inte musikmässigt då utan sett till antal medlemmar. Slipknot är nio stycken (men samtidigt har de en tradition att lämna minst en snubbe hemma av olika anledningar) och har precis som killarna i Cult Of Luna olika roller i bandet. I Culten finns följande roller:

Johannes Persson (gitarr och sång) - den energiske och kraftfulle gitarristen som även sjunger mycket. Han är tydligt ledaren i bandet men har på sistone gått tillbaka ett litet steg, eller så har de andra vågat ta för sig mer helt enkelt.

Fredrik Kihlberg (gitarr och sång) – den flummiga och utsvävande gitarristen som är den enda som egentligen rör sig över hela scenen. Han har varit medlem kortast av alla och brukar ha lite för överdrivna poser, som dock känns helgjutna under denna konsert.

Erik Olofsson (gitarr) – Den återhållsamme och mest försiktige av de tre gitarristerna som håller sig på sin kant och går helt upp i musiken.

Klas Rydberg (sång) – Den spektakulära sångaren som kommer och går lite under konsertens gång och som lägger till en extra nivå av energi när han uppenbarar sig.

Andreas Johansson (bas) – Står bredbent och med sänkt huvud och manglar med hela armen på sina bassträngar.

Anders Teglund (synt) – den mer eller mindre konstant headbangande keyboardliraren som lägger till en ytterligare ljudmatta i den redan stora ljudbilden.

Thomas Hedlund (trummor, slagverk) - Se ovan.

Magnus Lindberg (trummor, slagverk) - Betydligt mer anonym än Thomas men håller ihop det hela.

Mer om musiken då. De inleder med And with Her Came the Birds och som intro är det magnifikt och genialiskt. Fredrik Kihlbergs mörka vackra stämma påminner så pass mycket om en viss Steve Von Till att jag och Färne tycker att det låter som en Neurosis-låt för en stund. Sen brakar det loss och de lirar de två inledningsspåren Owlgod och Eternal Kingdom från den senaste plattan. Musiken är ömsom hård, ömson lugn. Det är vackert. Det är fascinerande. Och fullkomligt fängslande. Och så fortsätter de genom låtar som Leave me here (partiet med bara trummor och bas är en höjdpunkt) Dim (fullkomligt lysande) Finland (marschpartiet i början är tyngre än någonsin) och Echoes (favoritspåret från Salvation).

Som backdrop har de skivomslaget och ugglans ögon lyser ondskefullt mot publiken. Ljuset är klassiskt Cult of Luna-blått och rött. Och stroboskopet används på ett sällan skådat effektfullt sätt.

När Following Betulas börjar spelas viskar jag självsäkert i Lilleriks öra att det är sista låten. Dess storslagna march-outro var precis lika bra som jag hade vågat hoppats på live och de spelade t o m trumpeten live. Kung. Synd att den inte hördes så tydligt i manglet bara. Jag är matt som fan och öm i nacken och applåderar och hyllar.

Men konserten var inte slut där och jag insåg att de självklart måste köra Ghost Trail från Eternal Kingdom också. Och det gjorde de. Och låtens slut är minst sagt mäktig: de ställer sig på rad alla fem och med motljuset ser man bara silhuetterna av dem. Och de rör inte en min. Och så spelar de snabbare och snabbare tills det går galet fort. Och sen slutar dom. Mycket effektivt.

Upp mot en och en halv timme höll de på. Överlägset längsta CoL-konserten jag varit på – och utan tvekan den bästa. Jag hade på något sätt ”fått nog” av koncentrationen från Somewhere Along The Highway och tyckte egentligen att det var bra att de inte lirade den långa men så fasansfullt mäktiga Dark City, Dead Man. Jag har ju ändå fått uppleva den live två gånger förut. De nya låtarna var helt enkelt hur bra som helst också live. De spelar med sådan finness och perfektionism och känsla att man häpnar. En sådan här konsert vill jag att alla ska få uppleva.

Och där var min superhyllning till Cult of Luna slut.

Bilder från Rockfoto.nu.

Nu är jag trött på det här jävla landet II (svineriet på svarta börsen)

Fredde, är det du som har fått riksmedia att reagera? ;)

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/kronikorer/markuslarsson/article3583668.ab

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/musik/article3583661.ab

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/musik/article3583666.ab

http://www.expressen.se/noje/1.1340912/metallica-slutsald-ticnet-misstanker-mutor

...i lugn och ro

Fick bara för mig att jag skulle ta mig en öl. Ringde runt till de flesta i min klass men de skulle antingen "se film med sin respektive", "spara pengar till en riktig klassfest" eller hade något annat viktigt planerat för sig. Det brydde mig faktiskt inte så mycket. Jag menar, man kan ju faktiskt unna sig en öl i lugn och ro.

Så begav jag mig sakteligen till 'Pub Rött' på Berghem. Vädret var totalt värdelöst... men det gjorde mig inget. Väl där så tog jag mig en öl... eller två, och lyssnade till universitetsskadade människors ytliga prat om döttrars dåliga pojkvänner och om cigarrer som hette "Monte Christo".

På fredag så är det 'Vader' som gäller... ska styra upp en kväll med live-DVD och skivlyssning innan dess. Intresseanmälan är välkommen!