En bekännelse till våra mödrar

Fick för ett tag sedan höra av min vän Erik att hans mamma läser denna blog.

Erik säger till mig,

"Min mamma tycker du verkar konstig"

Å vad svarar man på en sådan sak? Blev lite stum och svarade,

"Men min mamma tycker ju att du är trevlig".

Men det är väl lite sådär att man som mamma får ett första intryck av någon och tror att många mödrar anser att erik verkar vara en hård kille och kanske saknar ambitioner. Tror att det är Skägget och håret och eventuellt det onskfulla logotyperna på T-shirten som kan ge ett sådant intryck. Vilket inte är fallet, snarare motsatsen. Å min mamma blir alltid lika förvånad hur rar Erik är. "Han är så trevlig och han hälsar och allt".

Ja, då är det jag och mina vänners mödrar dårå. Vet inte men får höra att jag är rätt trevlig jag med och pratglad. Erik och Danne har faktiskt sagt att deras mördar tycker jag är snäll och trevlig. *tji tjing, vuxenpoäng* Fast kanske har det uteseendet att rätt fort klassas som trevlig. Kanske lättare att klassa mig som trevlig än erik med hans onskefulla skägg. :p Skägg kan vara farligt helt enkelt, nästan som hur tatueringar kan uppfattas (Å då menar jag inte dessa små rosa blommorna eller alla dessa snoopys i ljumsken...)

Men läser man denna blogg som förälder eller besöker vår hemsida fetfylla.nu så tror jag att många undrar vad fan håller dessa på med och hur skumma verkar de vara!? Tror Jonas är en sådan där kille som lätt skulle missuppfattas på bilder på nätet, vilket jag vet han gjort. Men ack så smart och lugn omtänksam kille det är!

Å jag är väl den som aldrig egentligen håller tyst när jag borde censurera mig. Å så har jag varit de senaste 8 åren. Gillar att flumma ut i textfomr helt enkelt. Tycker det nämligen är viktigt att utrycka sig och ser inte varför man ska ha gränser för allt man säger. Jag uppfattas ofta därför väldigt lätt som virrig, tokig och konstig på nätet. Virrig är väl iofs ingen feltolkning men ja ni fattar poängen.


Min bekännelse är då till Eriks mamma vilket finner mycket trevlig *smörar in mig lite*.
Jag är faktiskt inte så konstig som man kan tro efter ha läst denna blog, utan är lika trevlig som när jag hälsar på er. =) Hoppas du ändrar dig. *blir annars ledsen i ögat*

Ahhh.. Känns redan bättre.. Har nästan inte kunnat sova pga av att jag kännt mig konstig och känslan av att Eriks mamma tycker jag är konstig är lite skrämmande också.

Men alla har vi olika sätt att utrycka oss på Internet. Själv utrycker jag ofta när jag känner att saker är bra eller mycket dåliga. Och jag skriver oftast utan att tänka vilket nog mycket bidrar till min mystiska konstighet på nätet.

Medan Vissa skriver mindre andra mer. Vissa mer personliga saker andra mindre. Vissa gillar att lista upp saker andra härmar det. Vissa gillar att berätta vad de gjort igår andra inte.
Vissa berättar om vilka banor de klarat i sitt tv-spel och andra berättar hur de förlovar sig...

Tror jag kan sammanfatta detta till dagens sätt att umgås. Lite som att lyssna på ett samtal på tunnelbanan. Och känner man inte personerna in på livet är nog missförtånd ett faktum..

Fast ifos min pappa tycker jag är konstig också när han kollar på våra fester på fetfylla. =)
Men hur som helst så har alla i detta konstiga gäng en fruktansvärt bra gemenskap där vi alla finns för varandra i ur och skur.

Vårt gäng har nog något som kan anses väldigt ovanligt. Att kunna umgås så bra tillsammans även fast vi alla börjar mer eller mindre få "egna" liv i samhället. Att inse vi alla är väldigt lyckligt lottade är något jag hoppas alla våra föräldrar ser och förstår när de läser denna blog eller kollar in vår hemsida www.fetfylla.nu.



...Det är inte som ni tror. Det är värre!?? *skrattar*=)



Fredrik Fernlund
fernlund@gmail.com