E3 och Dead Space 3

Jag har suttit och tittat en del på världens viktigaste spelmässa E3. Jag har sett live från presskonferenser och sett trailers på en massa spel som presenteras och demonstreras. Än så länge är jag inte särskilt imponerad alls. Faktum är att det är alldeles för få NYA spel som presenteras. Och alldeles för mycket FPS, ovanligt många i år känns det som. Men förutom Dishonored som herr Dread gick igång på nedan så är det ytterligare ett spel jag blir peppad på – Dead Space 3.

Trailern och ett spelsekvensklipp från Dead Space 3 kan man titta på nedan. Spelet utspelar sig bl a på en snöbeklädd planet och det är helt klart en ny miljö i Dead Space-universumet. Samtidigt är jag lite kluven ty det känns inte så läskigt att gå omkring i snö och skjuta monster. En annan nyhet är att det kommer finnas ett co-op-läge. Det är jag mycket nyfiken på och ska lätt spela igenom spelet med herr Shake. Samtidigt försvinner ju lite av rädslan när man har någon att hålla handen när pulsen ökar. En tredje detalj är att det verkar vara betydligt mer actionbetonat än de tidigare två spelen. Det gillar jag inte alls. Dead Space är skräck och man ska gå omkring för sig själv och vara skraj i mörkret, mitt i natten. MEN, trots att jag är lite negativ med detta så är jag övertygad om att Dead Space 3 kommer att vara ett bra spel ändå ty 1:an och 2:an var helt fantastiska spelupplevelser. Utan tvekan bland det bästa jag har spelat.

Indie game: The movie

En dokumentärfilm som följer fyra spelutvecklare när de viger sitt liv åt att utveckla tre olika indiespel. Verkar hur trevlig som helst.

www.indiegamethemovie.com/

Dishonored. Ge mig! Ge mig nu!

E3 tider är bra tider om man är ett spelfreak. Det är tider då utannonseringar, trailers, teasers och annat godis står som spön i backen och det går inte en dag utan att man hittar något nytt som gör en peppad. Det senaste fallet av extrem överpepp kommer från Dishonored. Eller rättare sagt, den trailer för spelet som släptes idag. Det ser smutsigt bra ut!

Welcome back. TO HELL!

Bethesda har just berättat att de kommer ge oss godis. Stort, hårt och argt godis rakt från helvetet. Jag pratar om Doom 3 BFG Edition. Big Fucking Gun Edition! Som består av Doom 3, Doom 3 : Resurrection of Evil och även något man kallar "Lost Missions". Allt detta remastrat för X360 och PS3. För mig är det här ett givet köp... igen. Trots att jag spelade igenom Doom 3 på både PC och på den gamla krysslådan så kommer jag lägga vantarna på det är hårda paketet när det släpps i höst. Och bara för att det ska bli än mer hårt så slänger man även med Doom och Doom II : Hell on Earth. SMACKEBONK!

 

Zombies, run!

Via de sociala medierna har jag blivit tipsad om appen ”Zombies, Run!”. Det är en blandning mellan en träningsapp och interaktivt zombiespel. Spelet utspelar sig i ett post-apokalyptiskt samhälle där zombies har tagit över. I staden Abel Township hjälper man till att återuppbygga civilisationen igen genom att ge sig ut och springa och hämta medicin, ammunition, batterier och annat. Samtidigt får man via lurarna, mellan låtar på sin skräddarsydda playlist, rapporter och information om hur storyn fortlöper. Och ibland hör man hur zombies närmar sig och man måste springa som fan innan man blir uppäten.

Det låter unikt, tufft, kul och ganska löjligt på en och samma gång. Men självklart måste man testa. Jag ska ladda ner appen och testa ett tag. Därefter återkommer jag med en recension.

Se lite mer på klippet nedan eller besök hemsidan på zombiesrungame.com.

Mass Effect 3 – Slutet, The Indoctrination Theory och Extended Cut-DLC:en

Jag vill först varna för att det finns potentiella spoilers i detta inlägg så du som har tänkt spela Mass Effect-serien bör inte läsa detta. Men du gör som du vill.

Jag har nu spelat klart Mass Effect 3 och därmed hela Mass Effect-serien. I grund och botten är det en helt fantastisk trilogi och spelserie. En episk och mörk resa där man som Commander Shepard beger sig ut i universum för att kämpa för mänsklighetens och andra rasers överlevnad mot ett övermäktigt hot. Det är en fantastisk värld som skickliga Bioware har skapat och när det framställs på detta sätt finns det inget annat medium som kan konkurrera. Filmen och boken är underlägsen TV-spelet i detta fall. Hundratusentals känner som jag och det är dags för övriga att inse att TV-spel inte är något som är löjligt eller som bara barn spelar. Denna form av interaktiva upplevelseform är ultimat. Alla som har chansen bör därför spela Mass Effect-trilogin. Annars har man missat något viktigt.

Nu har jag återigen hyllat Mass Effect till skyarna och det visar vilka känslor detta spel framkallar. Men nu till spelets slut som har fått massiv negativ kritik. När kritiken slog igenom strax efter att spelet släpptes för ganska precis en månad sen har jag försökt undvika alla diskussioner eftersom jag inte ville ha några spoilers. Men nu har jag själv klarat spelet och sett slutet. Och jag kan inte släppa det. Det är ett ovärdigt slut. Jag kan inte acceptera det. Och det av massa olika anledningar egentligen. I grund och botten är det helt enkelt uselt skrivet. För att skriva en så bra serie och avsluta det på det här sättet håller inte. Det är kort och slarvigt. Det finns logiska luckor och flera WTF-ögonblick. Jag har investerat 100+ speltimmar i Mass Effect. Och lagt ner mina känslor i karaktärerna och brytt mig hur det går för dem och hur de utvecklas och då vill jag inte ha detta slut.

Det mest irriterande är att Bioware själva har sagt att de beslut man har tagit under spelseriens gång kommer att forma och få konsekvenser för hur spelet också slutar.  Eller såhär skriver de mer exakt:
”Experience the beginning, middle, and end of an emotional story unlike any other, where the decisions you make completely shape your experience and outcome. Along the way, your choices drive powerful outcomes, including relationships with key characters, the fate of entire civilizations, and even radically different ending scenarios.”

Och däri ligger hur ogenomtänkt slutet är eftersom de val man gjort under spelets gång inte påverkade slutet alls och besluten blir därför meningslösa. Valen är ju en stor del av grunden i Mass Effect. Jag har under spelseriens gång legat i sängen, haft ångest och funderat på om jag verkligen gjorde rätt val i vissa situationer. Men i slutet är allt detta som bortlåst

Jag har nu tillbringat några timmar på nätet och grottat ner mig i forum för att ta del av andra spelares syn på slutet i Mass Effect 3. Det finns en teori om slutet som kallas The Indoctrination Theory som har spridits brett och fått många följare.

ACAVYOS har lagt upp ett youtubeklipp som utifrån klipp från spelet stödjer och ”bevisar” denna teori. Se nedan (Inaktivera den polska textningen):


Även Angry Joe har efter att tidigare flippat totalt på slutet valt att hänge sig åt denna teori genom att tydliggöra det i tio olika argument.

Vad ska man säga om Indoktrinerings-teorin då? Är det bara desperata fans som försöker hitta på en lösning så att det dåliga slutet ska kännas bättre? Ja, det är mycket möjligt men bevisen finns där och jag själv köper det hela. Och om det skulle visa sig att Indoctrination Theory är sann, och en fortsättning följer, skulle detta vara det bästa och galnaste slutet i tv-spelshistorien.

Efter lite spekulationer har nu Bioware har gått ut med att det kommer DLC vid namn ”Extended Cut” till Mass Effect 3. Detta tillägg kommer vara gratis och släppas till sommaren och ska förklara mer om slutet. Man säger att man vill ge mer till sina passionerande fans. Dock förnekas det att det kommer att finnas annorlunda slutscener eller ett helt nytt slut. Man pratar om att bibehålla teamets artistiska vision samtidigt som man ska leverera mer av det fansen vill ha. Förklaringar helt enkelt. Och jag är förhoppfull. Men jag har inte lagt ner The Indoctrination Theory. Tiden får utvisa helt enkelt!

They're raping him!!

Jag vet inte vad jag ska skriva... Star Wars som koncept är numera totalt sönderkommersialiserat... men något liknande har ju hänt förut så man blir ju inte direkt förvånad... stackars Harrison Ford, säger jag!!

Mass Effect 3: Official Launch & Live-Action TV Trailer

Mass Effect 3: Take Earth Back Trailer

När man nästan skakar av pepp efter att ha sett denna nya ME3-trailer... behöver man söka hjälp då?

Aliens: Colonial Marines

Aliens: Colonial Marines har varit på gång länge. Väldigt länge känns det som. Det senaste nu är dock att det ska släppas till hösten. Och vi får hoppas att det stämmer denna gång. Senaste filmiska trailern är stämningsfull, fast om man ska vara lite petig passar Clint Mansells ledmotiv från filmen Moon inte riktigt in tycker jag. Det finns också ett klipp där Gearbox Softwares boss (en peppad sådan) går igenom spelets demo samt en äldre teaser. Kika nedan.

Single player-läget ser ut att vara genomarbetat och ska vara en naturlig ”uppföljare” till Aliens. Man spelar en Colonial Marine vid namn Winter som är med i ett räddningsteam som tar sig tillbaka till planeten LV-426 för att undersöka vad som egentligen hände med skeppet Sulaco och Ripley och alla de andra.

Men det är ändå multiplayerläget som gör mig mest sugen på spelet. Man ska kunna spela fyra marines samtidigt i ett kampanjläge och smyga omkring och skjuta och bli dödade av Aliens i mörkret. Det… kommer bli skoj.

Contact Trailer


Demo Walkthrough


Teaser

Skyrim - Unarmed Badass Viking

Epic shit!

"Fuckin' wolves. Pussy wolves".

"kill the fuckin' walrus. Who the fuck wants to be a walrus?"

Angry Birds Movie Trailer

....I wish ;)

Grand Theft Auto V - trailer

Vilket spel ska jag lira härnäst?

Det finns många spel jag vill spela för tillfället. Men tyvärr har man ju inte tid att spela alla. Därför måste man välja och det är ganska svårt. Jag har kommit fram till att jag för tillfället väljer mellan dessa fyra spel nedan. Vilket spel tycker du jag ska välja?

Mass Effect 2
Som jag nyss nämnt har jag ju precis spelat ettan. Och jag SKA spela 2:an. Inget snack om saken. Frågan är ju bara om jag ska spela det nu eller om jag ska avvakta lite. I spelet har det ändå passerat två år mellan händelserna i 1:an och 2:an så kanske ska jag också ta en liten liten paus innan jag kastar mig in i Mass Effect-världen. Men ändå är jag sjukt sugen på att vara Shepard igen nu på en gång.

Det här är ett av de mest hyllade spelen genom tiderna. På Metacritic.com har Mass Effect 2 ett snittbetyg på 96 av 100 på 98 recensioner. Det är... bra. Det finns också killar här på Smackebonk som har spelat och peppat det förut:
http://www.smackebonk.se/2009/02/arets-absolut-hetaste-spel.html
http://www.smackebonk.se/2010/02/game-of-year-2010.html



Rage
Doom. Quake. Det är inte direkt småtitlar som ID Software har släppt tidigare. Detta datorspelsföretag är pionjärer inom FPS-spel. Rage är deras senaste spel. Jag har följt utvecklingen av Rage länge och varit peppad. De postapokalyptiska miljöerna som har hämtat inspiration från filmer som Mad Max och spelet Fallout ser helt makalösa ut. Spelet kanske inte fick de där maxbetygen som många hade väntat sig men det kommer ändå att vara ett bra spel.



Batman: Arkham City
Batman: Arkham Asylum kom egentligen från ingenstans 2009 och var kanske det bästa spelet som släpptes det året. Nu kommer uppföljaren och många recensioner tyder på att det är ännu bättre än första spelet. Nu har spelet flyttats från mentalsjukhuset Arkham Asylum till gatorna i Gotham och spelklippen från spelet ser hur bra ut som helst.



Resistance 3
Resistance var ett av debutspelen för PS3. Där kämpar man mot den utomjordiska rasen Kimeran som invaderar världen på 50-talet. Spelet utspelar sig i England. Det var ett helt okej spel och såhär tyckte jag om det spelet. I tvåan fortsätter kriget i USA, ett spel som var bättre på allt i jämförelse med ettan. Och nu kommer trean som jag givetvis också vill spela och som också har fått bra recensioner.

Mass Effect

Jag har nu spelat klart Mass Effect. Äntligen får man väl säga. Och jag kan bara stämma in i hyllningskören och joina Dave och Papa Dread här på Smackebonk och alla andra miljoner fans – det är ett suveränt spel. Eftersom jag inte äger en xbox 360 fick jag lov att spela igenom det på min PC som har några år på nacken. Pga detta fick jag lov att drastiskt dra ner på grafik för att det skulle flyta på. Men trots att jag därmed inte fick de allra bästa förutsättningarna var det en stor upplevelse ändå. Storyn utklassar nämligen det mesta. Att ta rollen som Commander Shepard på rymdskeppet SSV Normandy och undersöka faran som hotar hela universum och försöka stoppa den är grymt spännande. The reapers är inte att leka med.

Handlingen fortsätter i Mass Effect 2, som släpptes 2010, och kommande Mass Effect 3 som planeras släppas mars 2012. Jag är sjukt peppad på fortsättningen i tvåan, och detta tänker jag spela på PS3:an.

Dracula goes interactive-Pad

Bram Stoker's Dracula kommer som en interactiv iPad-bok. Lite småkaxigt, men frågan är om man blir less på allt krams när läsningen ska till. Gissar också på att det bör vara midnatt och mörkt utomhus när man ska läsa denna. Hursomhelst, lite småkaxigt... JÄ!

Korn + Silent Hill = Sant

Korn har skrivit ledmotivet till kommande Silent Hill: downpour. Det kan man lyssna på i trailern nedan. Lite häftigt tycker jag. Men spontant känns det lite fel med Korns musik till Silent Hill. Helt okej låt, lite spooky sådär. Och spelet ser jag mycket fram emot.

Silent Hill Homecoming och Silent Hill: Downpour

I mitt uråldriga word-dokument med blogginlägg hittade jag ett gammalt inlägg om Silent Hill Homecoming. En text som jag måste ha skrivit när jag spelade spelet för drygt två år sedan. Men jag lade aldrig upp detta på bloggen. Så jag gör det nu istället – och lägger till lite. Kommande Silent Hill: Downpour släpps ju i oktober så det känns därför lite passande.

Jag läste en del recensioner och kommentarer om Homecoming efter att jag spelat det och det fanns många som klagar på att det både är fört kort och för lätt. Jag håller inte alls med. Det kan antingen bero på att jag är en kass lirare (men det tror jag inte) eller så beror det på mitt sätt att spela Silent Hill. Silent Hill handlar inte om att spela igenom på snabbast möjliga tid. Det handlar om att leva sig in i spelet, gå in i karaktären och andas atmosfären i Silent Hill-världen. Så spelade jag Homecoming och då ger det betydligt mer.

Många menar också att det inte är i närheten av de två-tre första Silent Hill-spelen. Men Silent Hill-fans är lite som många Metallica-fans. De jämför alltid med det gamla och kan inte acceptera förändringar. Jag älskar Silent Hill-serien. Ettan var en helt ny upplevelse för mig, och för hela spelvärlden dessutom. Ett riktigt skrämmande spel (när det plötsligt kommer gråtande barn i mörkret var det verkligen ”Vad faan”) men det var med Silent Hill 2 som jag blev totalt berörd. Jag har aldrig blivit så berörd av ett spel och upplevelsen lever kvar i min själ. Jag lirade SH2 när jag fortfarande bodde hemma i Ö-vik för en herrans massa år sedan och en gång när jag spelade det en kall vinternatt nere i mitt rum i källaren var jag så rädd att jag inte vågade gå på toaletten. Det kan man skratta åt idag och det gör även jag. Men samtidigt – jag var rädd! Ett spel som gör en så skraj är speciellt. För övrigt är också soundtracket helt fantastiskt:
http://open.spotify.com/album/4WpKXA7WAgli4rGKzotR68

Silent Hill 3 var också väldigt bra men för mig personligen kom det aldrig upp i samma standard som tvåan. Jag tror att det hade att göra med att jag inte kunde sätta mig in i den unga kvinlliga karaktären Heather på samma sätt. Silent Hill 4: The Room skiljde sig avsevärt från de tidigare spelen och har ett helt annat upplägg. Från början var inte The Room heller tänkt som ett Silent Hill-spel och det förklarar att det sticker ut. Men jag hade aldrig suget när jag spelade det och orkade därför aldrig spela igenom det. Silent Hill: Origins som släpptes till PSP har jag aldrig brytt mig om.

Men så kom då Silent Hill Homecoming 2009 och var därmed det första spelet som hade skapats till PS3. Man kastas rakt in i hetluften i ett sjukhus och det dröjer inte länge förrän man möter en ”Nurse” med extra stor urringning. Aha, tänker jag, sjukhus, nurses, detta spel försöker tillfredställa fansen genom att ta beståndsdelar från tidigare spel och därmed hoppas på att det automatiskt blir ett bra spel. Men spelet växer och är i mitt tycke ett riktigt bra Silent Hill-spel.

Silent Hill Homecoming handlar om huvudpersonen Alex Shepherd, en elitsoldat som återvänder hem från sina plikter. Hemma upptäcker han att sin far och yngre bror är försvunna och att hans mor har blivit psykiskt sjuk. Efter att han letar efter sin bror i sin hemstad Shepherd’s Glen kommer han så småningom till Silent Hill där han tvingas göra upp med sitt förflutna och undersöka vad som har hänt hans familj.



Kritikerna har klagat en del på Alex Shepherds bakgrund som militär och menar att när han är så duktig på att hantera vapen så blir det inte lika läskigt. Men för fasiken, det är skönt att det äntligen, fem spel in i serien, finns ett vapensystem som faktiskt fungerar smidigt. Dessutom är hela tanken med vad han kan ha upplevt för krigsfasor och hur dessa gestaltas i spelet lite kittlande.

Grafiken har givetvis förbättrats avsevärt från en konsol till en annan men det som på mig imponerar bäst är dock ljudeffekterna och musiken. Akira Yamaoka har skrivit musiken till alla spel och efter bara några toner känner man direkt igen sig. Det är vacker, mystisk och skrämmande musik på samma gång och betyder allt för atmosfären i spelet.

Alla Silent Hill-spel utspelar sig i mångt och mycket i huvudkaraktärens egna mentala värld. Och det är stark orsak till att denna serie är så bra. Storyn i Homecoming växte mycket för mig och är en av de starkaste i serien. Kanske tar jag också till mig storyn på ett annat sätt än tidigare men det var en fascinerande och skrämmande resa i Alex Shepherds egna helvete.

Sedan ska man vara lite kritisk också. Laddningstiderna är märkligt långa. Och visst lever spelet kvar mycket i gamla spelsätt, ska du t ex hoppa över något eller gå upp på en högre plattform så måste du gå fram tills texten ”jump across?” uppenbarar sig och trycka på X. Så det känns lite låst ibland när man traskar runt. Samtidigt blir detta lite charmigt och nostalgiskt också.

Silent Hill: Downpour
I oktober är det som sagt tänkt att Silent Hill: Downpour, det åttonde spelet i serien, ska släppas.

Spelet handlar om fången Murphy Pendleton, som blir strandsatt i Silent Hill när hans fångtransport kraschar. Det är egentligen svårt att säga något efter att ha sett trailern men jag hoppas att Silent Hill-känslan finns i spelet och jag ser definitivt fram emot det. Spana in trailern från E3-mässan som var i juni nedan.

Starcraft II no more

Nu avinstallerade jag Starcraft II. Jag kände det var dags efter en miljard matcher. Det är fortfarande väldigt kul men jag har lite ångest över att det tar så mycket av min tid. Det är inte bra. Och nu när det är slut på semestern så måste man göra något nytt med sitt liv. Förändra sig lite. Uppgradera sig själv lite grann. Ändra på något. Så… jag avinstallerade Starcraft II. Sedan kommer jag att köpa en skivspelare ytterst snart också. Och en ny receiver. Det blir kanske inte sådär jättebilligt. Men det skiter jag i. Det är lätt värt det. Jag har ändå ingen bil. Så jag kan lägga pärning på skivor istället. Sen ska jag börja träna lite mer. Eller börja träna. Och klippa mig lite kanske. Jag får se.

Men bara för att jag inte kommer att spela SC2 längre så kommer jag givetvis fortsätta att spela tv-spel. Jag har dock svårt för såna här evighetslånga onlinespel så jag håller mig undan sådana. Dit hör även WOW och allt sånt där. Spel ska ta slut. Man ska kunna klara det. Och sen ska man kunna läsa eftertexterna och sen ska man kunna lägga det i bokhyllan och sälja det nån gång. Alternativt låna ut det till någon.

Jag är sugen på L.A. Noire. Så jag lär köpa det snart. Någon som har något annat förslag på spel att lira? Är det förresten ingen som är sugen på att börja spela Tekken igen? Med dagens teknologi så kan man ju spela mot varandra fast man sitter 100 mil ifrån varandra också. Spela öl och Tekken tillsammans är väldigt trevligt det. Jä.

Och så ska jag läsa fler böcker. Jag läste tre böcker nu under semestern och jag gillar verkligen attt läsa. Men gör det för sällan för att jag inte känner att jag har tid. Men jag ska ta mig tid. Läsa är the shit.

1, 2... Freddy is coming for you...

Idag har jag suttit och skrivit ett CV. Det blev fint. Jag hade ingen aning om att jag kunde så mycket saker, samt hade sådana gedigna erfarenheter. Mitt enda problem nu är väl att jag vägrar kompromissa när det gäller klädsel.

Den nionde augusti kommer då äntligen den fjärde DLC'n för Mortal Kombat. Efter att ha smiskat runt med Skarlet, Kenshi och Rain så kommer nu ett faktiskt ganska oväntat väntat gästspel. Titta och njut... mmm... marmelad...