Ingemar Hedenius är förmodligen en av de viktigaste svenska filosoferna under det förra århundradet. Genom hans rationella hållning jämtemot religiositet kontra vetenskap, som redovisad i hans bok Tro och Vetande (1949), skildes den pseudovetenskapliga Teologin från religionsvetenskapen. I boken redogjorde Hedenius för tre postulat som Teologin inte uppfyller. Detta förklarar varför det är omöjligt att föra en rationell diskussion om religion i skenet av låtsasvetenskapen som vi kallar Teologi. Betänk nu att universiteten än idag har Teologi på schemat... vad har vi lärt oss? Jo... att man från religiöst håll inte erkänner dessa postulat, utan föredrar att köra något slags relativism-VM och fenomenologi-orgie. En substantiell definition av religion som jag skulle vilja göra är att religionen i sigsjälv är irrationell. Om man nu håller tron så högt, varför inte bara tro i blindhet?
Här nedan följer Hedenius tre postulat. Håller du med dessa är du förmodligen på det klara med att religionens absoluta sanningar inte går att rättfärdiga någonstans utifrån ett materialistisk/naturalistiskt perspektiv.
* Det språkteoretiska postulatet: Det måste vara möjligt att meddela även icke-troende innebörden i de religiösa uppfattningarna och upplevelserna.
* Det logiska postulatet: Två sanningar kan inte motsäga varandra. Av två motsägande satser kan högst en enda vara sann. Teologin försanthåller inte bara teser som motsäger det vi vet om verkligheten (första postulatet) utan accepterar också inre motsägelser, t.ex. det olösta och enligt Hedenius olösbara teodicéproblemet (Gud som allsmäktig och kärleksfull visavi ondskans oberoende existens).
Religion... opiate the masses!
SvaraRadera