Umeå rules?

… Ja, det är ju frågan. Jag och Lillerik åkte upp till den norrländska staden i fredags för att först och främst repa och festa och leka djävulen. Fast festa och leka djävul kanske är lite samma sak. Det började lite segt, planet var en halvtimme försenat och sen fick vi vänta länge som fan innan flygbussen avgick. Nä, det var ingen limo som hämtade upp oss men däremot var det en limo som hämtade upp Electric Boys som vi sedan såg senare på kvällen.

The Soul of Rockbaren

Flygbussen åkte genom kända kvarter och när vi färdades genom Ålidhem hände något. Jag såg en skymt av gamla Rockbaren-lägenheten, de klassiska röda tegelbyggnaderna, höstlöven… och med allt det som kom en massa känslor. På en och samma gång som Gessle säger. Mycket goda minnen men samtidigt en del ångest också på något vis. Jag har inte bott länge i Stockholm men det kändes verkligen konstigt att befinna sig i Umeå igen. Men det var sig likt. När vi kom fram drog vi direkt och repade ute i Umedalen. Det var kung. Trots att vi inte hade repat låtarna på hur länge som helst så kunde vi de utantill ändå i stort sett (Kriz var för ovanlighetens skull lite bögen men det gör inget). Förresten ska det tilläggas att vi repade utan Petter och att vi har beslutat att söka en ny sångare. Av en massa olika anledningar egentligen. Så om ni har något förslag på en ny sångare till Dirty Mischief – hör av er!

Lill-Antikrist himself

Sen drog vi hem och festade. Zacke-röven kom på besök också. Det blev hög musik och en massa Ratamahatta. Och sen utgång. Först på Två Våningar där det var ca 20 pers och en trubadur som fick medhjälp från vår sida. Men bartendern blev lite irriterad på oss och vi drog på Scharinska. Scharinska är the shit. Helt unikt egentligen. Så jävla grym stämning i fredags. Och alla var fulla och glada. Och Electric Boys uppträdde och körde brottarhitarna Groovus Maximus och Lips N’ Hips. Kriz’n fick i sig lite för mycket dock och vi hittade han hemma däckad på golvet. Så går det när man festar hårt!

På lördag vaknade vi alla mer eller mindre överjävla bakis, vilket var ganska väntat. Men efter en promenad nere på stan och inhandling av mer alkohol och ett nytt rep (denna gången i vår riktiga replokal) och lite mer käk så var vi på g igen. Robert med vänner kom på besök också och Femdroiden själv. Vi kom dock igång ganska sent och det blev därmed en sen utgång och när vi tillslut hamnade på Rex var klockan redan ett så det blev bara en timme på utestället. Men det gjorde inget egentligen antar jag. Sen hamnade vi plötsligt på efterfest hos Nordins där det bjöds på whiskey och HB i nån chokladgrogg. Där somnade jag. På efterfesten var också enda gången man fick skymt av Mr Nordin själv. Han skyllde på att han skulle upp och jobba (kl 11) dagen efter. Bögit!

Två fina killar

Summa summarum om helgen då? Jo, det var förbannat kul men det gick ju samtidigt alldeles för fort. Och tiden brukar ju gå alldeles för fort när man har kul. Och det är trevligt att träffa sina vänner däruppe. Det är ju ett helvete att detta land ska vara så jävla avlångt. It sucks. Men detta för vi göra om. Snart! Umeå är lite som min andra hemstad efter Ö-vik och jag känner starkt för staden. Men just nu trivs jag alldeles ypperligt i Fjollholm och har inga som helst planer på att flytta norrut igen.

The Kickelåff blev lite trött