Operation GI

Idag var det dags. Idag inleddes Operation: GI. Det är en jääävla pepp hos jag och Kriz. Min vikt var på söndag kväll 83 kg. Och vi drog på Maxi där på söndagkvällen och handlade för 1044 spänn och i den siffran innefattade allt som vi ska käka under veckan och lite till. Det tog två timmar att inhandla.

Till frukost käkade vi Omelett med makrill i tomatsås. Det började lite skakit. Jag tappade ett ägg på golvet och vi var lite trötta båda två sådär sju på morgonen. Och det var en jävla massa mat till frukost. Men jag hällde i mig det relativt fort ändå. Kriz, som är lite mes när det gäller mat, klagade på konsistensen och sa att han fick kväljningar om han åt det fort. Han lämnade en tredjedel och är lite bögen.

Till lunch käkade vi Enkel kycklingsallad. Det var betydligt mindre mat.

Till middag Kryddiga köttfärsbiffar med ratatouill. Bäst hittils. Men jag är lite småhungrig just nu dock.
Det blir intressant att se hur detta fortlöper, denna Operation av total förändrad livsstil.

Äh, lämna Gay-metoden nu och snacka lite helg! Den var ett fylleslag. Eller jag var ett fylleslag där på fredagen. En klassisk dryg-erik antar jag. Gjorde av med sammanlagt 600-700 spänn den kvällen. Förjävligt. Speciellt eftersom jag är en pank man. Men efter lite förfest i Rockbaren och senare hemma hos Petter blev det O’learys. Det var sådär. Jag var klart för full men kommer ihåg att jag drygade mig med en massa personer och hånglade med 2-3 killar. Jag är inte säker. Men jag är ju som jag är. Sen när klockan var två upptäckte jag att alla redan hade dragit hem och lämnat mig ensam där. Och det var väl förståeligt antar jag för jag märkte det som sagt inte förrän det var dags att dra hem. Jä, jag var the waste. Och sen hittade jag ingen att åka hem med så jag ringde folk på min telefonbok och tiggde och bar eller något liknande. Jag fick några ”var du full igår eller?”-sms dagen efter. Emelie visade sig dock vara i stan och fast hon verkade vara på nån tv-spelsdejt så ställde hon upp och skjutsade hem fylle-Erik. Snäll flicka. Och jag låg bakis hela lördagen. Jag låg fanimig bakis i stort sett hela helgen och funderade på livet. Hit och dit. Hela tiden. Gaaah. Jag har kommit fram till att jag funderar för mycket. Och detta måste jag blogga mer om känner jag nu. För det är nog det som är problemet med vår generation – vi tänker för mycket. För hög tankeverksamhet. Men jag orkar inte gräva i det just nu.

Istället vill jag än en gång säga att Entombed är bäst. Och ni lyckliga själar (JAG ÄR EN AV DOM) får chansen att se detta magnifika band live på Corona i slutet av månaden. Tillsammans med bl a Khoma. PEPP.

Hejdå

Erik A. Persson
rawk@dirtymischief.se