Vaknade med de mest morbida bilderna i skallen och total hjärtklappning...Fy fan tänkte jag...
Det hela Började med att jag var i något "Neverland" som var en blandning av Rock am Ring och Arvika. Där satt jag med Svenke, Erik, Fredde och några till som jag inte kan se ansiktet på just nu. Vi åt frukost och var slitna av en festival. Det hade nyss regnat och det var lite mörkt och ruggigt ute.
Utifrån ingenstans så kommer en sliten och blöt Trent Reznor gående. Detta hade varit hans sista spelade festival/konsert och att missa honom vore förjävligt. Jag samlade mig, ställde mig upp och ropade på honom. Trent kollade upp och helt plötsligt sitter han vid vårt bord. Trent är lite blyg men jag ber en okänd tjej som sitter vid vårt bord att flytta på sig. Jag sitter nu i mitten vid detta klassiska kamping-bord i trän och har nu Trent på vänster sida av mig. Mitt emot mig sitter Erik (han sitter mittemot Trent), Fredde (framför mig) och längst till höger Svenke. Alla är väldigt tysta förutom att de har hälsat. Jag är förvånad att Svenke som alltid har tusen frågor runt makabra band är just nu tystast av alla.
Trent Reznor of Nine Inch Nails
Jag inser att det är upp till mig att bryta isen. Tusen frågor famlar i min skalle men jag vill ändå inte framstå som någon korkad fan. Så jag öppnar upp med en kass replik som; - Ser att du behöver träna lika mycket som mig. Hinner du träna ofta när du turnerar? Trent kollar förvånat på mig och säger nej men jag ska upp till 120 (nått vikttal som typ pounds). Jag nickar och tänkte att nu är isen bruten låt mig chilla nu. Jag bjuder han på lite frukost och får för mig att fråga varför han rakat håret (Inser att han nu försöker spara ut håret igen). - Rakade du dig pga av att du började bli skallig. Det var smidigare svarade Trent samtidigt som jag inser att jag har nu brunt och krulligt hår. Shit du är rätt lik sångaren i Mars Volta säger Trent. Jag tar detta lite hårt men inser att det kan kanske vara coolt och vänder det till min fördel. Likt jag börjar du bli lite tunnhårig där upp säger Trent. Fan tänker jag... Av alla jävla människor ska han påpeka det.
Inser att det bästa sättet att driva denna diskussion framåt är att övergå till musik istället för utseendefrågor. Så jag frågar lite vilka band han lyssnar på och om han känner till Cult of Luna. Jorå svarade Trent berättar att de spelade samtidigt i Belgien som han på samma event.
Jag nickar instämmande. Jag hörde från Johannes (CoL sångaren) att turnen inte gått så bra. Att de var lead-band men att deras förband med namt något som låter lika långt som "Eagles of death metal" men innhåller mörker och en Yxa i namnet, hade då varit mörkare hårdare och tyngre än CoL varit.
Johannes stammar sig fram på engelska om senaste skivan Eternal Kindom.
Detta förband spelade också till blå belysning men killarna var pumpade jättar med stora yxor och Vikingakläder. Deras ansikten hade ärr större än mina handflator. De var rappare, mer aggresiva och hade vulgärare uppträdanden. Cult of luna hade iofs skaffat skägg men deras musik höll inte samma kvalite som detta nya belgiska doom-band.
Cult of luna i blått ljus
Här slänger även Svenke in några bra referenser som imponerar både på mig och Trent.. Referenser till band jag aldrig har hört någon gång förut.
Själv hade jag även stött på Johannes någon dag tidigare i all hast (i drömmen). Han hade varit sur och sagt att han var missnöjd med CoL och pratade skit om deras förband.
Nu sitter Trent lite småberusad vid bordet och lägger armen över mig och säger att vi var jävligt trevliga att umgås med och att detta ska vi göra om.
Helt plötsligt står jag just nu vid sommarstugan och håller i en rutten hand som jag plockat upp från en lerig vattenpöl. VA fan är detta!!! En tanke slår mig att detta är Johannes hand och där i leran ligger visst en del av hans armbåge. Jag ropar efter Erik, Trent och Cissi.. Inget svar... Nu är det massor med poliser här och de spänner upp band som liknar arvika-bandet som jag har på mig, dvs färgat i gult och svart.
Jag börjar ha aningar att detta kan ha något med det där förbandet som CoL inte gillade... Ni vet de med yxorna och den brutala outfitten..
Nu står jag i paralyserad och osynlig i mitt rum hos min Far. Mitt rum har gröna väggar och en gammal tjocktv med en BetaMax spelare. Tv:n slår nu igång och ett öga syns på skärmen halvt gömt av myrornas krig.
Detta påminner mig mycket om en musikvideo av CoL som heter Leave Me here. Efter att kollat på denna rulle igen så inser jag att fan vad min dröm påminnde om detta i utförande och förvirring....
Jag kan inte röra mig och denna TV visar nu bilder av CuL och förbandet som festar och har trevligt. Men ett bråk startat och lead-sångaren i förbandet lackar ut fett på bandet och slår till Johannes. Det blir bråk...
Nu är rummet kallt, grått och ljuset i rummet består ändas av TV:n som pumpar bilder från hur CuL blir misshandlande. Jag lättar nu från marken och svävar in u rummet som jag helst vill fly ifrån. Jag känner ett fruktansvärt obehag... Nu ser jag min säng framträda u rummet med människor från CuL (bandet, managers osv) liggande som livlösa dockor på sängen och golvet. Allt har plast inlindat runt sig likt dessa dockor föreställande CuL.
Förbandet till CuL står där med slaktarkläder och yxor, motorsågar och knivar. De skrattar lika otäckt som refrängerna i Opeths låtar. Jag hör skrike och folk som ber om nåd...
Det blir ingen nåd.... Slakten och skriken börjar nu..
Förbandets sångare trycker ut ögonen på managern som är inlindad i plast och klyver sedan hans huvud med en ved-yxa. En anna kille får bakdelen av en kött-yxa smashande i skallen så att skallbenet krossas som ett ägg. Det sprutar blod och de som ligger på sängen under liken försöker vara döda tills de får en knivar i sig och skriker! Nu startas motorsågen och likdelar, en efter en kastas mot den gröna väggen som nu är rätt röd.
Det är en Mayhem som får mig att vilja spy. Jag har total panik och försöker fly men det går inte.. Ett betamax band åker nu ut och jag inser att det är det jag måste ta för att komma härifrån. Jag ramlar upp för trappen och skriker efter hjälp. Där upp sitter två FBI-agenter brevid varandra på var sin stol. De är vända mot väggen och säger inget. Jag håller upp bandet och svamlar om att jag vet vilka som dödade Cult of Luna och senare Johannes i samma band... De svarar... JA.
Känslan av detta rum kan påminnas om Meshuggas video Bleed...
Jag vaknar och vänder mig omkring med hjärtklappning. Ser bilder från hur sångaren i "yx"-förbandet pressar ut ögonen på CoL... Fan vad sjuk dröm tänker jag och försöker komma ihåg allt genom att skriva ned det jag minns...
Min analys till detta:
- Erik, Svenke och Fredde är alla stora fan av NIN. Erik missade dock sista spelningen som jag var på i Arvika. För detta behövde han få upprättelse och träffa Trent. Därav satt han mitt emot trent. Fredde satt mitt emot mig pga av att han varit med om samma upplevelse som mig. Svenke som troligen också missat detta satt mitt emot en tjej (troligen hans) som jag inte träffat. Kanske visade det sig att tjejen var viktigare än Trent i detta fall..
- Jag såg MJ: begravning igår och insåg att alla band kommer att dö och man vet inte när och hur det ska gå till. Jag hade även en CoL-tröja på mig och därav kan det ha gjort att jag kom att tänka på detta band när jag sov.
- Agenterna kommer troligen från filmen Surveillance då den råkat ligga framm när jag letade efter CD-skivor i min hylla igår.
- Att det var festival-tema är ju inte svårt att förstå med tanke att man nyss kommit därifrån.
- Att vi befann sig i mitt rum och att jag mådde dåligt och inte kom därifrån kan nog bero på att jag känner mig väldigt låst när jag inte har ett jobb och befinner mig stora delar av min tid framför min dator och mina 35 kvadratmetrar. Något som jag känner gör mig halvt galen.
- All slakt kan ha att göra med att vi har börjat kolla på Hellraiser och med stor sannolikhet ska kolla på den ikväll med. Samt är man lite skadad från att sett filmer med lite väl brutalt Men även tankar på filmer som "Jacobs ladder" och spel likt Silent hill har rört sig i min skalle den senaste veckan.
Jacobs ladder
Silent Hill
Du och dina jäävla drömmar. Jag kommer ihåg hur jävla mycket du snackade om dina drömmar i gymnasiet. Vad som förvånade mig mest då, och även nu, är hur mycket detaljer du kan komma ihåg från en dröm. Mina drömmar är too fucked för att kunna beskriva i ord. Eller så har jag dåligt dröm-minne typ.
SvaraRaderaKul att du la upp ett klipp på bossfighten mot Scarlet i Silent Hill: Homecoming, den klarade jag för nån dag sen. JObbig jävel.