Erik talar ut om felet med vårt avlånga land och genre-indelningar osv

“MEN VAD ÄR FELET MED DEN HÄR JÄVLA STADEN?! *fyra sekunders tystnad* - ”INGET!”
Detta numera klassiska citat hävde en överpeppad Jonas ”Brorsan” Nordin ur sig när vi var i Tallinn i somras. Då hade vi varit där några dagar och satt och drack öl på ”medeltidstorget” och hade kommit fram till att Estland och Tallinn i stort sett bara består av billig öl, vackra långa damer, extremt härlig metallica-stämning, öppet-dygnet-runt-pubar, sanslöst varmt och fint väder, god mat osv..

Men vad är då felet med vårt land? Den avlånga geografiska utformningen såklart! Sverige är ett avlångt land och det är ju lite charmigt på sitt lilla sätt med skillnader i temperatur och berg och norrlänningar och skåningar MEN nackdelen ligger i att det är så långa avstånd. Och detta för med sig att folk bor långt ifrån varandra. Japp, jag kommer givetvis in lite långsökt (?) in på Svenkes kommande flytt ner till Kalmar där han kommer att dominera och lura alla Kalmarbor att läsa Chuck Palahniuks böcker. Jag är ofantligt glad över att han har fått jobb. Det är han så jävla värd. Och nu kommer han att börja lägga ut en större summa pengar på skivor igen och köpa en riktig monsterdator! Men det är samtidigt ytterst tråkigt också att han ”försvinner” från Umeå. Svenke är min musik- och filmpolare. Åtskilliga nätter har vi hängt och suttit igenom tv-serier och filmer och han har lurat på mig en massa jävla häftig obskyr musik a la Herr Patton och liknande. Detta kommer jag att sakna kollosalt mycket. Och att festa med honom och man skålar med honom och man glömmer bort att dricka efteråt och han ger ett slag i magen och ryter ”MAN DRICKER NÄR MAN SKÅLAR!”. Jä, nu blir jag sentimental men så är det. Nej, vi kommer inte att tappa kontakten och detta på grund av Informationsteknologin (och IT är ju framtiden eller hur? ) och på grund av att vi har känt varandra i många år nu. Men det blir ju ändå annorlunda när folk flyttar. Man tappar lite kontakt, man umgås inte i samma kretsar, man har olika liv och får säkert med tiden också nyare intressen. Även Dread Fred ska ju med största sannolikhet flytta till Lund också där han har fått jobb. Och jag är lika lycklig för hans skull för det är inte kul att vara arbetslös och Fredde är en mycket god kamrat även han fanimig. Men det är ju tråkigt också för det är ju det där med avståndet. Färne och Shake är två bra exempel. Nu kommer vi ju aldrig att tappa kontakten på grund av allt vi har gått igenom men avståndet påverkar ändå som fan. Shake och jag har definitivt glidit ifrån varandra lite och det beror på både han och jag, Färne har jag inte tappat lika mycket och detta eftersom han är i OS-laget för att bevara kamratskap. Och när vi alla ses under sommartider och jultider så är vi ju bästa vänner jämt och ständigt. Äh, vad försöker jag komma fram till? Jo, att det är tråkigt att Sverige är ett utdraget land och inte ihopsmackat till en klump istället. Japp, just det är vad jag har kommit fram till. Och att jag har en plan som jag bearbetat lite smått med Färne och Nordin lite lätt. Låt oss säga att vi någon gång i framtiden bor i samma stad, vore inte detta underbart? Man kan styra ihop en lunchträff närsomhelst eller en kaffe eller ha förfest på lördag med alla blodsbröder? Japp, en underbar tanke men svårare om inte omöjlig att genomföra. Vi har Ödet emot oss och herr Ödet är en förjävvla bra kämpe. David mot Goliat typ. Men om vi bestämmer en stad nu dit vi ska flytta till inom 2-3 år så genomför vi det okej? Så steg 1 är att bestämma stad och steg 2 är att påbörja planeringen hur det ska lyckas. Kolla upp med bostad och jobbmöjligheter och allt. ÄR ni på? Jag är på.
STEG 1 - VILKEN STAD?

I övrigt är musiken the shit just nu. Death Breath platta ÄR hur grym som helst. Nicke Din Jävla Räv Andersson – I Löv U 4-ever! Lyssna på låten Cthulhu Fhtagn och metal-runka nu! Chris Cornell och co i nya Audioslaveplattan är en favorit just nu också. Chris jävla röst berör mig om och om igen. Jag försöker alltid streta emot men det är omöjligt, hans röst smackar alltid rakt in i hjärtat på mig. Nya Maiden är jag fortfarande inte less på och jag känner för att ta över världen och sluta alla krig och älska allt folk när jag lyssnar på For The Greater Good Of God. FUCK! Nya My Dying Bride var lite seg först men nu har jag börjat komma in i den som fan, en underbar plattan. Men framförallt, och nu menar jag framförallt för att ni som inte hört skivan ska spänna ögonen och bli intresserade, Neurosis gamm-platta Times Of Grace från 1999 är en övermäktig platta som har fångat mig totalt. Jag blir INTE less på den. Köp. Ladda ner. Bränn. Dö. Nu. Och Entombeds When In Sodom-EP har växt ytterligare nu när jag rådiggar Death Breath också. Faan vilka bra låtar. Även om dom är alldeles för få. Äh, jag är en hård metalskalle igen! Döda all fjollmusik. Bort med popfjolllet och det elektroniska bögeriet sa ja!

Och på tal om musik och metal och allt så måste jag skriva ner några ord angående genreindelning som Färne har berört en hel del på sina blogginlägg. Jag förstår hur du resonerar när man till exempel kan köra en viss typ av festmusik eller en viss typ av knullmusik och så, men det som irriterar mig med just ordet Genre är att verkligen hårdsortera musik efter typ. Visst, det är skillnad på t ex Countrymusik, Hårdrock, Klassisk musik osv men att övernörda och gräva ännu djupare och fördela musik i jättesmå genrer irriterar mig ibland eftersom det ofta blir problematisk på olika sätt.

Vad lirar Metallica för typ av musik? Metallica med Lasse i täten syftade ju på att Metallica var Pop ett tag där under LOAD-eran. Ok, nu menade han på att Metallica är ett POPulärt band först och främst och fick en jävla massa skit för det. Men vad hör Metallica till för genre egentligen? Thrash Metal? Mja, de var ju pionjärer för det ett tag där på 80-talet med höjdpunkten Master Of Puppets. Fast vänta, Kill ’em All är väl Speed Metal? Och vad har de lirat på 90-talet då? Vad är Load/Reload? Bluesinspirerad hårdrock? Blues Metal? Och med St. Anger, vad ska man kategorisera in Metallica i för genre då? Thrash Metal igen? Mja, låter det verkligen som klassisk thrash metal? Ett jävligt bra exempel på en irriterad underkategori till Metal är ju Nu-Metal. Eller Neo Metal som andra säger. Visst, det började med Korn och sen kom Limp Bizkit men sen spårade det ur och alla nya metalband var Nu-metal ett tag. Machine Head kastades in i det facket vilket fick följden att många fans som sade sig hata nu-metal därför avstod från Machine Head när de släppte sin Burning Red-platta. För helvete, var lite open minded! Vissa menar ju att St. Anger är Nu-Metal också. Är det så?

Men jag förstår också betydelsen för att dela in musik i genrer. Folk behöver vägledning i musiken, vägledning att hitta rätt eftersom musikvärlden är oändlig och därför är det svårt att hitta rätt. Men det är ytterst farligt tycker jag att sortera upp för mycket. Räcker det inte att t ex beskriva Cult Of Lunas musik som mörk ångestfylld musik som pendlar mellan lugnare harmoniska tongångar och tyngre mäktigare stycken och allt är djävulskt vackert? Typ.

Ok, det är hårdrocksgenren med sina subgenrer som jag kan mest eftersom det är den musiken som tilltalar mig mest. Och nu ska jag mata lite underkategorier till den tyngre musiken:
Hårdrock
Rock
Metal
Heavy Metal
Death Metal
Doom Metal
Power Metal
Black Metal
Progressive Metal
Nu Metal..
Rap Metal
Stoner Metal
Metalcore
Hardcore
Postcore
Gaycore
Grindcore
Industrial Metal
Opera Metal
Gothic Metal osv osv osv.. FÖR HELVETE, drygerier! Och ofta brukar tidningar gräva ännu djupare och utveckla och sammansätta olika av dessa för att beskriva vissa band. Idioti. Jag ska kolla på wikipedia.org och kolla lite där nu…
Där delar de in t ex Doom Metal i ytterligare olika typer:
Traditional doom
Epic doom
Death/doom
Black/doom
Funeral doom
Drone doom
Stoner doom
Sludge doom
Avantgarde Doo

Det är såå mycket mer spännande att inte sätta en stämpel på ett band. Man är mer öppen då. Ibland när jag har försökt få folk att lyssna på t ex Nine Inch Nails så backar de undan lite grann för att de på en gång parar ihop NIN med Industri. ”Äh, det är sån där jävla depressivt industrimusik?” och då har de väl hört The Downward Spiral och tycker att delar av det var för brutalt. Men låter NIN likadant på Pretty Hate Machine? Eller på The Fragile? With Teeth? Nä, alla de skivorna skiljer sig ju extremt mycket åt. Och folk dömer ofta musik på förhand utifrån genrer.
”Marilyn Manson suger av sig själv och är helt dum i huvet och hans musik suger” – nej, MM är enligt mig en cool intelligent snubbe som är politiskt insatt i det tragiska USA och vet hur man gör för att irritera folket och skriver, faktiskt, grymt bra rockmusik.

Man kan jämföra det med hur man dömer folk också efter folkslag. Kineser flinar hela tiden och äter bara ris, muslimer är extrema och vill bomba alla västerlänningar och gör vad som helst för sin religion, svarta i Afrika bor i hyddor och är muskulösa och har stora kukar men är duktiga på att slänga spjut och alla svarta i USA lyssnar bara på hip-hop och har på sig stora smycken jämt och gillar stora rumpor på kvinnor och har alltid en revolver insatt i kallingarna, där de (precis som sina vänner i Afrika) har en stor kuk vilandes.. Finnar dricker bra med sprit och bastar gärna och piskar varandra då och är blekfisar osv.. Fördomar och jävelskap! Lägg ner!

Nu ska jag fortsätta läsa SO WHAT!, Metallicas Fanclubtidning som är the shit.

Ifall någon har missat det så uppdaterade jag Fetfylla.nu för några dagar sen. Och jag har kommit fram till att sidan fortfarande är the shit. Det finns få saker som gör mig på så bra humör som att drömma sig tillbaka till gamla minnen i det gigantiska bildarkivet. Jag pratade faktiskt med Shake lite grann idag om Fetfylla och en ny version. Han har sina förslag och jag har mina och jag vet att Färne har tusen synpunkter också. Det är bra, vi måste bara börja skriva ner dem och sätta igång projektet. Någon av oss måste börja iaf.
HEJDÅ!

Erik A. Persson
rawk@dirtymischief.se